söndag 6 december 2009

Furir Stofil

Dagens ungdom är totalt okunnig. Vi som med intresse följde professorerna Drøvels och Balthazars förehavanden fick ett öppet intellekt och ett fruktbart vetenskapsintresse. De som kom efter oss är förstörda av Pokémon och duger inte till någonting.

De kan inte ens under hot böja de enklaste tyska hjälpverb.

Om de inte bor i Härjebotten är chansen obefintlig att de kan valla ett par skidor.

De klarar inte av att med förbundna ögon plocka ihop en AK 4 på under 15 sekunder.

Om man lyssnat klart på I Love it Loud och ber en av dessa spolingar att trava fram till LP-spelaren och hoppa över balladen direkt till Killer, kan det bara sluta i katastrof.

Hur blev det så här?

3 kommentarer:

  1. Jag måste tyvärr meddela mäster att professor Drövel tyvärr avled häromveckan.

    För övrigt håller jag med. En äkta grammofon (INTE LP-spelare, ungdomar) kräver känsla och erfarenhet.

    Dessutom: omslag gör sig inte riktigt i det frimärksformat som de kommmer i numera.

    SvaraRadera
  2. Ja det är för jävligt.

    Enda ljusglimten i tillvaron är att min dotter faktiskt finner Balthazar underhållande (trots nutidens digitalt överanimerade mastodontfilmer).

    Men i övrigt har ungdomen bara erfarenhet av plastvapen.... Tvi vale!

    SvaraRadera
  3. Välkommen tillbaka, Metal. Ska jag vara riktigt ärlig, kan jag bara plocka ISÄR en AK 4 på 15 sekunder. Att plocka ihop den tar lite mer tid i anspråk. Jag skrev helt enkelt fel.

    SvaraRadera