måndag 27 december 2010

Mesigast på scen: Brons

Det är dags för en liten serie, tror jag, och för att fördela gracerna lite mellan mina anhängare, är det nog dags att tona ned det lingvistiska ältandet en aning, ty vi får inte glömma bort att musik är minst lika viktigt! Tyvärr är det inte alla av dess utövare som förstår att det de sysslar med är blodigt allvar. Därför fylls världens scener med primadonnor (Nightwish och Cradle of Filth) och falska metallurger (Hammerfall). Andra är bara outhärdligt mesiga. Det är några av dessas av mig bevittnade dåd på svenska scener jag under mellandagarna kommer att spegla. Vi börjar på tredjeplatsen.

Paul Stanley (eller som han heter på lettiska Wikipedia: Pols Stenlijs) är förstås inte den hårdaste av män; peruk, rumpviftande och läppstiftsplutmun får åtminstone inte mig att oreserverat vråla "ortodox hårdrock". Men höjden av tillgjordhet och förljugenhet kommer mot slutet av spelningarna. Vi minns alla hur Jimi Hendrix som en offerrit brände upp sina gitarrer. Kanske har vi inte heller glömt bort hur the Who gärna slog sönder hela scenen. Det där kan man tycka vad man vill om. Pols Stenlijs tycker uppenbarligen att detta beteende är "yeah! rock'n'roll!" och vill gärna också vara nästan lika tuff som de stora grabbarna och går därför av scenen, lämnar ifrån sig sin riktiga gitarr och hämtar i stället en billig kopia. (Kiss har ju de senaste trettio åren inte handlat om NÅGONTING annat än att tjäna pengar, och då går det inte för sig att slösa bort för mycket av den varan.) Denna låtsasgura blir sedan utsatt för Pols pinsamma, utdragna teaterstycke där det tar uppemot en minut innan den ligger utspridd i ett godtagbart antal delar. Det, gott folk, är mesigt.

torsdag 23 december 2010

Julhälsning

Medan vildsvinsleverpastejen står och puttrar i ugnen, hinner jag smita emellan med lite kulturarbete. I samband m,ed detta läste jag En mans med ett skägg blogg och var tvungen att skriva följande svar. Det är varken välformulerat eller genomtänkt, men något ska ni väl ha i blotklapp.

Det finns två anledningar till att mellansnack ska förbjudas.
a) Till 80 % innehåller de följande låts titel. Hederligt folk har redan skivorna (på LP förstås) och känner förstås igen låtarna efter två ackord. Resten av publiken, som förmodligen är nedladdare, knarkare, anarkister och plankare, ska inte ha någon särbehandling. Låt de nedriga parasiterna leva i ovisshet.
b) Tyvärr är det nästan alltid sångarna som envisas med att hålla i mellansnacket. Problemet med detta är att dessa esomoftast är svagbegåvade, fjolliga, exhibitionistiska och inte har något intressant att säga. Alternativet vore att bandets hjärnor, gitarristerna, tillätes (konjunktiv) ta över mikrofonen för ett par sekunder, men då skulle vokalistdivan förmodligen bli sårad och lämna bandet. M a o: Sila tugget.

torsdag 9 december 2010

En opedagogisk grammatiklektion

Jag har egentligen alldeles för mycket att göra för att sitta här och kasta ut mina mödosamt ihopklurade aforismer i bloggosfärens ginnungagap, men då och då måste jag hytta med min virtuella näve åt allt och alla. Någon gång blir det intresseväckande eller till och med underhållande, även om det senare aldrig varit min avsikt. Idag blir det, om sanningen ska fram, sövande trist för alla utom de mest inbitna språkmänniskorna.

Jag råkade stöta på en skribent med det svårstavade namnet Frigyes som raljerar lite om andra skribenters problem med svårstavade ord. Sedan glider han ifrån ämnet:

De engelska bisatserna halkar numera även in - mer eller mindre motiverat i tidningskrönikor, där man ska vara lite allmänt personlig, lättsam och svängig. Belinda Olsson (stavning korrad) skrev t.ex. i en Aftonbladet-krönika i torsdags "jag är också skyldig, ja, hold your emails, please".

Kära vänner av ordning, om man vill hacka på folks språkanvändning, kanske man ska tänka efter lite mer än när man står och diskuterar Bonde söker fru. Visserligen är "hold your emails" en engelsk sats, men verkligen inte en bisats. Det är en huvudsats, Frigyes! Byt jobb och var tyst!

tisdag 30 november 2010

Till minne av en dansk-kanadensare

3. "I know a place that serves great viking food."

2. "Having your nuts bit off by a Laplander. That's the way I wanna go!"

1. "Yes, I know."

I protest ingen rubrik

Att jag inte gillar kvällspressen torde ha framstått i klar dager vid det här laget. I förmiddagens aftonblaj ser vi rubriken "Man dödad på Motörheadkonsert". Det är förstås inte sant. Får jag föreslå några alternativa, precis lika rättvisande rubriker för samma händelse?

Kina kritiserar USA:s inblandning i sydkoreansk manöver. Brittisk man dödad

Christer Sandelin talar ut om drogproblemen: "Man dödad"

Man dödad när drottningen kommenterade skandalboken

torsdag 18 november 2010

Hungerstrejk

Ibland går jag ut och äter. Ofta ångrar jag mig bittert.

I dag stod jag i någon minut och tittade på en undermåligt handtextad skylt och funderade över vad "FRÅN 50:-" kunde tänkas betyda i fråga om den måltid jag hade i åtanke. Till slut gick jag in och frågade hur mycket en kebabtallriksmeny kunde tänkas kosta. Mannen bakom disken tittade trött på mig, gick ut, tittade på samma låginformativa kartongbit, kom suckande in och muttrade "från femti". Jamenvafan, tänkte jag, men sa att jag gärna ville ha en sådan, tack. "Jaha, sextisju", blev svaret.

Nu slutar jag prata med folk.

lördag 13 november 2010

Veckans ord

Jag befinner mig Oulussa/i Uleåborg. Jag tänkte att ni skulle få ett litet vykort i form av ett nätt glospar.

luuseri


friikki

lördag 30 oktober 2010

Das Rheingold

Nu är det Wagner på televisionen. Arior för arier.

måndag 25 oktober 2010

Historieförfalskning

Jag har tidigare meddelat att Sweden Rock Magazine på sistone har blivit totalt oläslig. Nu har oförmågan till normal tankeverksamhet spritt sig till Sweden Rock Festival. På deras hemsida når en för övrigt som väntat taffligt skriven text om Ozzys karriär en idiotins höjdpunkt i följande mening.

För att inte tala om det allra viktigaste, själva soloplattorna.
Jag vet inte hur man är funtad om man på allvar tycker att "No More Tears" och "The Ultimate Sin" är VIKTIGARE än "Paranoid" och "Master of Reality", för att ta några exempel ur högen.

Oh yeah baby ...

Uppför er!

Jag börjar bli rätt trött på att i de sociala medierna, som det tydligen kallas, ständigt se folk i hårdrockskretsar stå och posera med diverse fingrar i vädret så fort det dyker upp en kamera.

Skärpning!

Vi är inte kanadensiska hiphoppare.











Jag har också svårt att se oss som högerkristna anhängare till rugbylag för fegisar som spelar med tio kilo skydd.


















Det där med turkisk nationalism ligger oss inte heller särskilt varmt om hjärtat.







Även om vi sällan har varit snälla mot våra öron, är vi ännu inte döva.




Vi är inte heller särskilt ohyfsade.







Och vi är framförallt inte drägg!


Vi är medelålders svenska hårdrockare! Om vi känner att vi absolut måste kommunicera med våra främre extremiteter, hytter vi med näven och låter det vara bra så.

måndag 18 oktober 2010

Från kockmössa till basker

Ibland försöker jag laga mat. Ibland lägger jag ned denna min fruktlösa verksamhet för att i stället skriva en assonansrik elegi. Ibland använder jag termer vilkas innebörd för mig är aningen dunkla.

Kalops?
Kollaps ...
Apokalyps
!

söndag 17 oktober 2010

Istid, stenålder

Detta har i sanning varit en hårdrockarhelg. Terrängridning och curling är ovedersägligen så metal att det växer fram nitar direkt ur huden. (Men det är förstås oacceptabelt att, som en individ gjorde, komma framsläntrande över isen och börja småprata med mig, Wulfahariaz, om Hammerf*ll.)

måndag 11 oktober 2010

It's time to raise ze flag of hate



Vad är nu detta? Jo, det är den danska justitieministern som svarar på ett mejl från några bornholmska aktivister. Vad menar människan? Vad jag vet har inte någon svensk myndighet gett officiellt erkännande till den skånska/skåneländska flaggan. Vidare använder hon ett antal gånger den i mina ögon ganska nedsättande termen fantasiflag och kommer slutligen fram till att det inte kommer på fråga med något erkännande. Surtant.

Å andra sidan finns det några varianter att välja på, vilket möjligen minskade chanserna att få ett positivt gensvar. Jag röstar på denna.

Veckans ord

Jag har en kamrat som arbetar som lingvist. Det händer att han får frågan om han får lära sig många nya ord varje dag. Då blir han lite purken och känner sig kränkt i sin yrkesroll samt går hem och lyssnar på Peter Criss soloskiva.

Själv lyssnar jag på "Teutonic terror" och har precis införlivat en käck glosa i min vokabulär. Flebb! Det allseende google bjuder på exempel.

Det är grymt oinspirerande att ha 'Flebb-Fia' som spinninginstruktör, eller ha 'Disco-Kenny' eller 'Broiler-Micke' att välja på om man känner för att anlita en PT för lite extra pepp.


Ovantående citat bjuder visserligen på etnografiskt intressanta insikter, men räcker förstås inte för att ringa in betydelsen. Vi försöker igen.

En del, som jag, får en hel massa 'flebb' på magen samt blir svullen och känslig om magen (pga av tex. illamåendet).


Nu börjar det likna något! Men vi tar en till. En av vår tids största tänkare, Katrin Zytomierska, har svaret.

Hellre en anorektisk kille än flebb runt midjan. Trots att jag fyller 32 i år så är jag för ung för att acceptera någon mage eller flebb på en kille.


Fascist.

söndag 10 oktober 2010

Fler flaggor!

För oss som tycker att något av det mest spännande i OS är flaggorna väntar goda tider. I dag upphör Nederländska Antillerna att existera som administrativ enhet. Därför får vi inte se denna flagga något mer:




Detta är inget att hänga läpp för; nu räknar vi med att Curaçao, som från och med nu är självstyrande område inom Nederländerna kommer att ställa upp under egen flagg. Kanske denna?





Sint Maarten fattar förhoppningsvis samma idrottsliga beslut.





Däremot gissar jag att den franska delen av ön, Saint Martin, aldrig kommer att delta i några olympiska spel. Därför hade risken varit mycket stor att ni aldrig hade fått se dess flagga om inte jag här hade tagit mitt folkbildningsansvar.






Å andra sidan har vi sedan länge kunnat njuta av den arubiska flaggan. (Aruba tillhörde Nederländska Antillerna fram till 1986.)





Vän av ordning undrar förstås vad som händer med återstående öar. Jo, förstår ni, Bonaire, Saba och Sint Eustatius blir kommuner i Noord-Holland, som har en flagga ni heller kanske aldrig fått ta del av om det inte vore för mig.




För säkerhets skull kanske jag bör påpeka att det ovan nämnda Saba inte har något som helst med den malaysiska delstaten Sabah att göra. Där, på norra Borneo, har man denna ganska fula flagga.




Det är alltså, vad jag kan förstå, en fullständig slump att Sabahs flagga ser ut att innehålla en uppochnedvänd nederländsk





eller för all del luxemburgsk





dito. Däremot återfanns naturligtvis en äldre version av de flag van Nederland i den gamla sydafrikanska flaggan, men det hör kanske inte riktigt till saken.

onsdag 29 september 2010

Grodperspektiv

Det är ett gissel att jag, i den mån jag över huvud taget träffar folk, nästan uteslutande umgås med etniskt svenska hårdrockare. Dessa är vanligen så högresta att jag ser ut som en liten pyssling.

Jag hade en gång en vän som var kortare. Han flyttade till Göteborg.

Är det inte dags för en ny militärkupp i det hårdrockartäta Chile, så det kan komma hit lite nya flyktingar, med vilka jag kan bli en jämförelsevis ganska ståtlig vän?

måndag 27 september 2010

Länktips för de hungrande bloggläsarna

Klart ni ska läsa om hårdrock. Eftersom jag är outhärdligt lat, föreslår jag att ni tittar in hos Hatpastorn i stället.

torsdag 23 september 2010

Death is the new black

Jag förstår att det kan vara svårt att skilja närliggande musikstilar från varandra, och att man även om man själv behärskar konsten har svårt att i ord beskriva för någon vari skillnaden egentligen består. Dock kan man väl i alla fall låtsas försöka förstå vad saker och ting handlar om när man går så långt att man sammanställer en ordlista där det bland annat ingår en mängd musiktermer. Av skäl som ni ska strunta i, avslöjar jag inte källan till nedanstående.

sta´diumrock s. -en ett slags rockmusik av typen powermetal


Visserligen råder det delade meningar om exakt vem som spelar power metal, men vi kan kanske enas om att U2 går fria från alla anklagelser i detta fall?

söndag 19 september 2010

Valanalys

Mats Nyström är och förblir en sportjournalist. I kväll han dock fått vara med och leka i SVT:s outhärdligt spralliga valvaka. Hela hans kropp håller på att spricka när han inte får använda sitt älskade "Hur känns det?" till en nedslagen vänsterpartist. Man anar hur han i sitt murvelinre vrider sig i vånda innan han kommer på den enligt honom mer passande formuleringen "Vad är din första emotionella analys?"

Fåntratt.

torsdag 16 september 2010

Rapport från en ö i oordning

Jag har varit en sväng på Island. Man måste ju förtjäna sitt uppehälle, men det är nästan att jag hellre frivilligt försätter mig i arbetslöshet och misär, än att åter utsätta mig för det gräsliga jag såg i Reykjavik.

Hur kan det vara möjligt att man på Island av alla ställen på jorden inte har Eddan i boklådorna? Detta är i sanning en kulturell fimbulvinter!

Som ett extra lager smuts över min bräckliga sinnesfrid ligger det faktum att särskrivningen, denna civilisationens pestbakterie, nu även har smugit sig in i isländskan. Matlusten försvann för att aldrig komma tillbaka när jag vid hotellfrukosten såg de skändliga lapparna med texten "Karrí síld" och "Rúg brauð".

Nu kan Ragnarök komma; det är ingen idé längre.

And those still alive
will hide as thralls
to the fear of the might
of our evil

fredag 3 september 2010

Österländsk visdom

Jag lovar att mina tre nästkommande inlägg uteslutande ska handla om hårdrock, så förlåt om jag just nu inte lyckas slita mig från mitt eviga språktjatande.

I Burma med omnejd talas språket Kuki-Thaadow. Vòʔ mìt ùul nàm betyder, hör och häpna, 'pig's eye perspiration odor'.

måndag 30 augusti 2010

Läxa

Käre dödsmetallare (om du kan räknas som en sådan då du envisas med att gå omkring) i keps! Varför säger du att din gitarr är stämd i D? Antingen har du då stämt ned den så mycket att det är tekniskt omöjligt att ta ett enda rent ackord, eller så har du stämt upp den ett helt tonsteg, i vilket senare fall ett förbud mot att spela någon som helst form av hårdrock träder in.

Så här ligger det till. Slå på din planka an ett C (om du vet var det ligger), hitta den pianotangent (om du vet vad det är för något) som när du trycker ned den skapar ett ljud med samma tonhöjd som gitarrtonen, fråga någon som kan något om musik vilken ton det är. Svaret är då förmodligen A# eller motsvarande.

Din gitarr är följaktligen stämd i A#. Prata inte mer med mig om det här. Prata inte mer med mig. Prata inte.

Smurfbråk och bråksmurfar

Den som citerar parasiterar.

Men eftersom jag själv inte är speciellt irriterad på hur de pratar i Oslo med omnejd, låter jag för den sensationslystna läsekretsens skull en av mina unga arga vänner komma till tals i frågan.

og kva fanden skjer med [A]ustlandet [...]? [D]ei har laga ein naturstridig setningsmelodi. [D]ei er sjuke.

söndag 22 augusti 2010

Slentriangnäll

Jag tog en tripp till Barcelona nyligen. Det mest upprörande var att man på flygplanet sålde denna dryck. Man förstår varför den har lanserats i apokryfiska länder som Guinea-Bissau och inte här.

fredag 20 augusti 2010

Minnen ur en akademikers liv

Tommy Nilsson är en stor skådespelare. Hans tolkning av Patrik Stjärna förtjänar all respekt. (Tyvärr är Pern*lla Wahlgr*en fullständigt vedervärdig som Sandy, men det är en annan historia.)

Tommys utmärkta insatser inom TV-branschen ursäktar ingalunda den avgrundsdjupa kasshet han gång på gång visar prov på i sin musikaliska karriär. Därför är det ett brott mot allt vi håller heligt att spela Tommys sentimentala pekoral på offentlig plats. Ett sådant muzakalt övergrepp blev jag utsatt för när jag under den gångna veckan under en paus i Nionde nordiska dialektologkonferensen försökte ta mig en enkel öl på den smutsiga uppsalasyltan William's [sic]. Därför bojkottar jag numera hela Tiundaland.

(Patrik Stjärna är alltså en av figurerna i den tecknade serie som på isländska heter Svampur Sveinson, på finska Paavo Pesusieni, på lettiska Kempiniukas Plačiakelnis och på ungerska Spongyabob Kockanadrág.)

onsdag 11 augusti 2010

Sonisphere II: Efterspel

Jag köpte faktiskt båda de stora kvällstidningarna för att läsa om deras syn på Sonisphere. Djupt missnöjd noterade jag att de skrivit mer om Tommy Lees fest med Kleerup och Marie Fredrikssons hjärntumör än Slayers spelning (inte ett ord). Expressen citerar för övrigt hepatitgrekens uttalande om att han säger sig vara "the middle finger man" och kommenterar det med något förvirrat om "pekfingret".

Min korthårige vän Dake säger så här: "Nåväl efter odågan Alice Cooper så handlade det mest om 2 läger i Vip-baren. Vi som tycker Mötley Crüe är världens sämsta och
mest överskattade band och framförallt tjejer som blir helt våta
i byxan av de här kvinnomisshandlande heroinisterna."

Så sant, så sant.

Before you see the light, you must die

Mycket intressanta kommentarer här på sistone, men jag hinner inte riktigt svara, ty nu ska jag resa till en plats utan uppkoppling, det vill säga Småland, där man för övrigt talar kärlekens språk, det vill säga tyska. Om någon vecka återkommer jag till Sonisphere-diskussionen, inshoden.

söndag 8 augusti 2010

Sonisphere I: Förberedelser

Jag läser i efterhand freDagens nyheter. "Så blir du riktig hårdrockare till helgens festival". Vilken tur för alla mods och swingpjattar som av en slump kommit över biljetter på torsdagen. Då vill jag kontra med "Så blir du journalist på en kvart". Stava fel, skit i faktakollen, var allmänt tråkig och dum.

Hur vill de att man ska vara då? Som skvallertanten Robban Becirovic! Denne bajspunkare är tydligen expert på området. Jag orkar inte återge allt dravel han kläcker ur sig, men vill gärna påpeka tre saker:

Dreads har vi inte! Vi har nämligen inte rökt så mycket gräs (eller torv, som det heter på Färöarna) att vi tror Haile Selassie vara Messias.

Kortbyxor har vi inte! Det finns särskilda klubbar för sådana avarter.

Vi har skinnjacka. (Personligen tycker jag dessutom att basketdojor hör hemma i soptunnan.)

lördag 31 juli 2010

Ingen trappa

Då och då sitter jag och funderar över varför man bryr sig om att översätta teveprogram till svenska. Här är den senaste veckans fynd:

WANKER: RUNKPELLE
MOTHERFUCKER: DIN SATE
MOUNTAIN LION: BERGSLEJON
HOW I LIVE MY LIFE: HUR JAG BOR

Dessutom blev Neville Chamberlain postumt utnämnd til brittisk statschef.

I skrivande stund ser jag reklam för något obehagligt med Lotta Engberg och omformulerar den inledande frågan: Varför finns teve?

torsdag 29 juli 2010

Vespa crabro

Ett bra ord: Aposematism

Men sluta ljuga om bålgetingar! De struntar i oss och är inte speciellt giftiga.

tisdag 27 juli 2010

"Med gråten i halsen ..."

Jaha, nu är det pridesäsong och den vanliga frågan om ett eventuellt botemedel mot homosexualitet väcks, ty när man bokar en sådan artist som Dr Bombay måste man vara sjuk. Jag har också förstått att Anna Book är en stor gayikon.

Varför? Det finns två alternativ: 1) LHHBBTT-folket är mentalt efterblivet och befinner sig på en femårings nivå i sin musikaliska utveckling. (Då är det vår samhälleliga plikt att hjälpa dem.) 2) De är utstuderade mobbare som tycker lyteskomik är det bästa som finns. (Då måste vi skydda deras offer.)

Å andra sidan påstås Hammerf*ll skola spela på Sonisphere, vilket faktiskt är ännu värre. Jag säljer nog min plåt och glider ner på Pride i stället.

onsdag 21 juli 2010

Ljuv musik

Jag har sjungit den grönländska nationalsången. Det var inte så lätt. Vad sägs om ord som utoqqarsuanngoravit, kissumiaannarpatit, ingerlaniarusuleqaagut och tungaalitsiterusuleqaarput?

V2?

Jag har just beställt upp Die Verwandtschaftsverhältnisse der indogermanischen Sprachen från vårt magasin, vilket påmminer om ett gulligt bröloppstal jag hörde i helgen. Talaren hade läst någon bok om vad barn hade för tankar om äktenskap. På frågan vad man borde köpa i bröllopspresent var svaret att man kan skänka "många blöjor för alla barn de kommer att få".

Innan ni drabbas av diabeteschocker är det säkrast att jag kommer till det intressanta, nämligen att talet tolkades till tyska. Lägg märke till den närmast erotiska ansamlingen av verb på slutet.

Albin, 6 Jahre, meint, dass mann viele Windeln für alle Kinder, die sie haben werden, schenken kann.


Es wird einfach nicht besser!

tisdag 13 juli 2010

Fett hett

Nu är det så människofientligt varmt att det enda jag förmår är att citera min oansvarige utgivares vitsiga "misantropikerna".

måndag 12 juli 2010

Trådformiga proteinutväxter

Jag hoppas verkligen att det inte blev allvar med talet om att klippa av Puyols hår. Varför skulle han mitt under vad som rimligtvis är en av hans livs största stunder förvandlas till en mes, en svensson, en vanlig, ett popsnöre, en förlorare, en slipsgosse? Det är väl bättre om de andra i laget passar på att spara ut håret.

Hjältar har långt hår. Titta bara:



Turistbild från Torshamn



Den här flaggan ser man inte varje dag.

fredag 9 juli 2010

Osnyggt

Folk får naturligtvis blondera sitt hår och kamma det över flinten. Det säger jag ingenting om. Gärna för mig. Man får göra som man vill. Det är ett fritt land. Vem är jag att fördöma? Det är hans stil. Alla olika, alla lika. Det är hans ensak. Smaken är som baken. Och så vidare ...

Men sitt inte utan tröja på tunnelbanan! Det är motbjudande och perverst.

tisdag 6 juli 2010

Ur folkdjupet

När man åker tunnelbana tror man sig ibland förflyttad till en annan dimension. I dag satt jag bredvid två yngre oförmågor, där den ena med ett helt batteri Lidingö-i och Stureplansknarr berättade att det var så "stjaant" ('skönt', alltså) att hennes lillasyster äntligen hade slutat med fjårtisstilen. Nu hade hon:

- börjat dansa streetdance
- köpt en fiftykeps (Alltid lär man sig något nytt.)
- börjat ha på sig baggy jeans

"Fan va sjukt, fan va stjaant. Hur gammal e hon?"

"Tolv."

fredag 2 juli 2010

Snyltbaggar

Utopia och Torshamn har avgiftsfri lokaltrafik.

Det har inte Stockholm, och jag är intill döden trött på alla arbetslösa limsniffare som tycker att vi andra via skattsedeln ska betala plankarresorna till deras knarkarkvartar och olagliga anarkistdemonstrationer.

Låt biljettkontrollanterna använda batongen! Och sikta inte på kroppen! Sjukvården är som bekant nästan gratis, så det bleve som ännu en plankning. Nej, rappa till över garnityret! Får de betala en tandläkarräkning, förstår de vad ansvar är för något.

onsdag 30 juni 2010

Fotbollsmördare

Vill jag höra meningslöst oväsen tittar jag på serbisk basket. Att tillåta vuvuzelor under ett fotbolls-VM är däremot kriminellt. Det enda roliga nu är att han som envisas med att kalla sig Ronaldo har åkt ut.

Östnordens förfall

Färöarna: Man kämpar sig genom storm, regn och kyla och kommer in i ett dunkelt rum där väderbitna män med stålhård blick och kvinnor som kan flå en grindval med tänderna sjunger hundratals verser av urgamla kväden i sjutakt samtidigt som de dansar i sextakt.

Sverige: Folk går omkring i låtsaskläder. (Kortbyxor är något dvärschimpanser har på sig när de ska förnedras på cirkus!) Och löpsedlarna handlar om Carola i Allsång på Skansen.

fredag 25 juni 2010

Blott døden, blott døden

Hær sitter man i sin ensamhet i Torshamn, nær merparten av ens læsare hoppar groda och æter senapssill.

Hær på Færøarna røker man inte græs. I stællet plægar man att roykja torv. Jag ska førsøka smuggla in denna utmærkta glosa i svenskan. I framtiden kommer jag dærfør att smyga runt i Stockholms skumma hamnkvarter (eller var man nu læmpligast inførskaffar sina illegala rusvaror) och mumla "Haru nå torv".

Vænta bara: I Søkarna 3 kommer det enda minnesværda citatet att vara "Va e du før djævla færsking? Haru aldrig prova torv?"

fredag 18 juni 2010

Varoitus!

Om jag har några finländska läsare vill jag avråda er från att beställa fisk och franskisar när ni nästa gång blir sugna på fish 'n' chips i Torshamn. Här heter det fiskur og kipsi.

onsdag 16 juni 2010

Brydd

Kära läsare!

Jag befinner mig i tillfällig exil och har inte följt med utvecklingen där hemma. Jag vet inte riktigt om kungafamiljen framhärdar i sitt amerikaniserade, näranog incestuösa trams att låta fadern följa dottern till altaret.

Frågan vännen av ordning ställer sig är förstås om vi som kommer att ha bänkat oss framför de färöiska teveapparaterna förväntas sjunga Kungssången samtidigt som Brudmarschen spelas.

lördag 5 juni 2010

Hjon-as

Eftersom jag inte hade biljett till AC/DC fick jag sitta utanför Stadion och tjuvlyssna. Det passar mig perfekt, eftersom jag ändå alltid blir irriterad på alla fåntrattar i publiken.

Från min position framstod det hela som en briljant spelning. Att ropa att det finns många "rock'n'roll vikings here today" är förstås ett fullständigt skamlöst publikfrieri, men när det följs av en Back in black på mördarvolym kan man inte göra annat än att headbanga i sin ensamhet.

Säg den glädje som varar. I DN:s kulturdel i dag skriver Jonas "vet ingenting om någonting" Thente så här om nämnda låt:

En rockgrupp i en återvändsgränd sedan några år, idétorka, en avliden sångare, misströstan. Och så bara dök riffet upp en dag, i gitarristen Angus Youngs fingrar.

Hur tänker han här? Låtom oss minnas: I juli 1979 släpps megaklassikern Highway to Hell. De har skrivit en hel del material till nästa skiva när Bon Scott ljuter rock'n'roll-döden i februari 1980. Back in Black börjar säljas i juli 1980.

Idétorka, Jonas? "I'm gonna take you to Hell ..."

torsdag 3 juni 2010

Bert-Åke Wulfaharry

I egenskap av språkexpert har er favoritkåsör nyligen av en morgontidning rådfrågats i delikata dialektologiska frågor, men eftersom artikeln inte kommer i tryck förrän i augusti, kan jag skryta fritt utan att vara rädd att min identitet avslöjas. Ni kommer nämligen att ha glömt bort detta i stort sett menlösa inlägg långt innan vi inträtt i rötmånaden.

(Jag insåg just att Från A till Ö kretsade kring Hedvig och en uggla. Och vad heter Harry Potters uggla? Jo, Hedwig.)

söndag 30 maj 2010

När man trodde schlagern var slut

Nu är jag så arg att jag tror min hälsa är hotad.

Fattar inte arrangörerna att vi har sorg efter Dios frånfälle? Varför då kläcka tanken att boka in H*mmerfall till Sonisphere? Ska de inte plocka in Sha-Boom och Glenn Spove också?

Kom inte hit.

lördag 29 maj 2010

Totalvägra!

Jag har förstås inte hört en ton från årets melodifestivalshelvetestrams, men nu sitter jag faktiskt och tittar på den fantastiskt utdragna röstningproceduren. Vilken tur att vi har två förmodligen ganska välbetalda kommentatorer som förklarar att det var faktiskt var Danmark som fick 12 poäng, när vi precis fått höra det både på engelska och franska och dessutom har fått veta det genom en mycket tydlig grafik.

Sopor.

Jag ser nu att l'ex-république yougoslave de Macédoine inte är med i år. Då är det ju ingen sport.

söndag 23 maj 2010

Smittande leenden


Skulle ni ens våga berätta för den här mannen i vilken kommun er bostad är belägen?



Skulle ni låta någon ni håller av köpa en skiva av dessa män?



Ni minns väl vad italienska Dark Quarterer sjöng i sin Gates of Hell?

I have decided to live as a rebel,
without showing never my face smiling
[...]
and I shall flying
into the deeper place
to ursurp
the Lucifer's throne

lördag 22 maj 2010

Istället för republik: förvirring

Jag ser en viss logik i att han Daniel får bli prins, men jag tycker det är att ta i när även hans födelseort överöses med hederstitlar. Så här skriver DN:

Kronprinsessan Victorias blivande make Daniel Westling ska få en egen vapensköld. Riksarkivet har tillsammans med den framtida prinsen utformat skölden som kommer att innehålla detaljer från Ockelbos landskapsvapen.


När vi ändå är inne på statsskicket, vill jag rikta ett anklagande finger mot tidskriften (svårstavat) Mama (dumstavat) som tydligen redan har infört republik:

Rikets första dam. En rätt så vanlig trebarnsmamma! Men det har varit körigt med graviditet på kryckor och sönernas svåra allergier. Här berättar Filippa Reinfeldt, 39, hur hon dribblar sin framgångsrika politikerkarriär med det eviga familjepusslandet.


Ockelbo är en kommun! Drottningen (och inte denna Kristi Brud-lookalike) är rikets första dam!

(Sedan ställer jag mig frågande till bildspråket. Man dribblar vanligen en boll med foten. Hur dribblar man en karriär med ett pusslande?)

fredag 21 maj 2010

Ninaa ninaa ninananaaa

Tycker ni att jag skriver för lite i dessa dagar?

Köp boken!

Jaså, det duger inte?

Vill ni ha mer språksnack, gå till lingvistbloggen. Esomoftast kommenterar jag där in burrito.

Får ni inte nog av gubbabbel, är det En man med ett skägg som gäller.

Nu vart det fel

Nu ska vi inte ägna oss oss språkvårdsfrågor här. (Språkvetenskap=hårdrock. Språkvård=easy listening.) Lite förvånad kan jag ändå tillåta mig att bli lite då och då.

1) De flesta av oss skiljer på var och vart. Särskilt i skrift föredrar vi att skriva Var bor du? (befintlighet) men Vart ska du gå? (riktning).

2) Här i stockholmstrakten är det förväntade att ett uttryck som Du är vad du äter uttalas exakt likadant som Du är var du äter. (Vi skulle kunna skriva dem Du e va'ru äter respektive Du e var'u äter.)

3) Är det månne på grund av homofonin i 2) ett matföretag har valt att bryta mot konventionen i 1) när de marknadsför sig med nedanstående slogan?

DU ÄR VART DU ÄTER

Inte tänker jag äta deras salmonella i alla fall.

tisdag 18 maj 2010

O tempora, o mores

Jag hörde just den intressanta varianten "servicemindad". Med DN-stavning (di kallar't) blir det förstås "sörvismajndad".

söndag 16 maj 2010

Sorg

Dio är död.

En av de största har lämnat oss. Dio var en enormt betydelsefull och respekterad musiker, som kommer att saknas djupt av miljoner.

fredag 14 maj 2010

Posör!

Personangrepp är, förutom då de är riktade mot Adam Alsing, Peter Settman och Pern*lla Wahlgren, inget jag har velat ägna mig åt här på vad som med ett vulgärt och motbjudande ord brukar kallas min blogg. Jag skulle också kunna tänka mig att göra undantag för Kristi brud, Jonas Gardell, Pernilla Månsson Colt, Promoe, Felix Herngren, Moira von Wright, Alec John Such, Rivaldo, Josefine Crafoord, Anders Pilz och några till, men det skulle nog snabbt bli en otrevlig stämning.

Tyvärr måste jag för min sinnesfrids skull skälla på en ytterst misshaglig person, nämligen Martin Carlsson.

Tidigare har han skrivit i Expressen (vilket innebär att han är oren) och Close-Up (vilket betyder att han har dåligt omdöme).

Särskilt tre saker drar jag mig till minnes ur Martins värdelösa produktion:

1. Martin skvallrar om hur han står tätt intill Kirk Hammett och pratar förtroligt om hårvårdsprodukter.

2. Martin berättar med darr på rösten om hur han på nåder får vara med på party hos de farliga killarna i Biohazard som brottas med varandra så att de bryter revbenen. Martin gömmer sig förmodligen under en soffa.

3. Martin skryter om hur han, Martin, den jättetrevlige helylleskillen, bjuder Dimebag på en drink, varvid denne blir alldeles rörd över att Martin är så himla osjälvisk och empatisk att Martin ger Dimebag en drink från Martin.

Problemet är nu att denne Carlsson har tagit över Sweden Rock Magazine, som tidigare var en läbar och -värd tidsskrift, som bara led en aning av semikoloncancer, men nu saknar allt existensberättigande. Första numret under den nya regimen hade en motbjudande pinupbild med en barbröstad posör på omslaget. Sådant skit går ju inte att köpa! Nästa nummer såg en aning mindre frånstötande ut, men efter att ha läst Martins ledare om hur Martin sålde Martins LP-skivor totalvägrar jag.

Vi behåller våra skivor tills vi dör.

söndag 9 maj 2010

Missa inte!

Nu är hela det första, klassiska året av Wulfahariaz bloggande äntligen sammanställt i en elegant formgiven bok! Dessutom har jag putsat lite extra på formuleringarna och lagt till oerhört spännande fakta. Passa på och beställ redan nu, så hinner du ge bort den som försenad, uppskattad kristihimmelfärdspresent!

Är du tveksam, rekommenderar jag att du läser en annons för en tidigare version.

fredag 7 maj 2010

Paleolitiskt vänsterprassel

Nej men vad fan vad folk ska vara tröga. Genom tiderna har vi människor haft sex med höns, kor, får, hästar, knähundar, plastdockor, makarontermosar och englandspersoner. Därför blir jag aningen paff när både text-TV och DN förvånat presenterar som en omvälvande nyhet att vi har nuppat med neanderthalarna. För mig har det närmast varit ett axiom.

(Nå, det intressanta är alltså att det nu, tvärtemot vad som tidigare sagts, har visat sig att de fick fortplantningsduglig avkomma och att vi faktiskt fortfarande bär på deras gener. De dog alltså inte ut. Detta är förstås helt sensationellt, inte sextramset.)

torsdag 6 maj 2010

Valpahariaz

Jag växte upp vid ett flertal åkrar, från vilka periodvis utgick osunda odörer. Ville man gå och lyssna på levande musik var utbudet mycket begränsat. För att ni också ska lida, bjuder jag här på en dikt av mig själv.

Jazz ell-
er gödsel
var gissel
vi led av på landet


Jag kan också berätta att bönderna hade en sorts traktortävling, där vinnaren utsågs till årets plöjboy. Där stod jag i snålblåsten och sålde hembakt bröd för att finansiera min klassresa.

onsdag 5 maj 2010

Den medelålders Wulfahariaz lidanden

Jag är inte den som går och är kinkig över lånord. Jag både säger och skriver exempelvis både mejl och agatokakologisk, men det måste finnas gränser! När man vill köpa en Exodus-skiva på det världsomspännande datornätverket Internet mattas ens köpiver en hel del när man läser sådant här:

Super limiterad version i jewelbox med slipcase i silverfolie. Mycket exklusivt paketerat. Uppfräschat artwork, extra booklet med nya linernotes Digitalt remastrat.

måndag 3 maj 2010

Nej tack, jag har spetälska.

I mina arbetsuppgifter ingår att mejlledes korrespondera med våra nordiska kumpaner. "Kære Wulfahariaz!" "Komdu sæll og blessaður Wulfahariaz!" Vad förväntas jag svara på sådana närmanden?

Inte är det bättre om man håller sig bland svenskar. Om man blott helt kort har träffat en människa i förbifarten en ynka gång i sitt liv, har det blivit kutym att man ska kramas och äckla sig om man har oturen att stöta på (med betoningen på ) fanskapet en gång till. Det blir ett djävla kladdande och jag är faktiskt mån om min bakterieflora.

fredag 30 april 2010

Er bloggkung talar

Leve konungen!

Men det här bröllopsflamseriet tär så hårt på mitt monarkistiska sinne att jag för säkerhets skull åker utomlands ett par veckor kring eländet.

Love 2010 Stockholm The Capital of Scandinavia och brudöverlämning? Fan heller! (Det skulle heller inte förvåna mig så jättemycket om vigselförättaren tänker prata engelska, för den delen.)

Women, leather and Hell

Eftersom vi lever i ett matriarkalt samhälle får och ska man klaga på män som "håller på å dö av en liten förkylning" och som "sitter så himla brett me bena på tunnelbanan. Trorom att dom har nåt å skryta me däremellan?"

Hur är det då med alla kvinns som sitter med en benet över det andra, så att vi ansvarstagande samhällsmedborgare får deras sulors hundbajs utsmetat på och klackars spetsar intryckta i våra lår. Vad skulle reaktionen bli om vi började underbältetskämta lika fånigt om detta? "Du har visst labia MAJORA"?

Man finge nog gå i exil.

tisdag 20 april 2010

Ur arkiven

För den som håller på att gå under av nyfikenhet på dräktighetsterminologin i södra Skåne är detta i sanning en turdag:

Katten e i batt.
Marren e i fål.
Soen e i farj.
Koen e i kal.
Tävan ('tackan') e i ön.

Innerligt

Vinterns sista snö igår
på sommarns första ärla

söndag 18 april 2010

Samma gamla tjat

Jag tittade på Aktuellt i torsdags och blev som vanligt fly förbannad när man kallade en javanesisk vulkan för "Mount Galungung". Tror redaktionen att man talar engelska i Indonesien? Men kanske borde jag vända bannstrålen mot mig själv, som säger "Mount Everest" i stället för "Chajamlungma" eller kanske "Sagarmāthā".

Vi lämnar det jobbiga ämnet.

Däremot var min heliga vrede i fredags rättmätig. Jag citerar Metro när de berättar om en protest mot den heliga romerska kyrkan: "ovanför stod på en skylt 'In the name of God' - 'I Guds namn'." Det gjorde det inte alls. Se nedan.

torsdag 15 april 2010

Stanna hemma!

"Jag skulle åka till Glasgow i England, men det var inställt, så jag får åka hem", berättar en kvinna för Aktuellt. Blir man oallmänbildad av vulkanaska?

Tyst!

Det sägs mycket om Landskrona just nu, och jag har inte så mycket att tillägga, men en insändare i dagens Metro hävdar att den misstänkte gärningsmannen har tur som fått Leif Silbersky som försvarare, vilken trots allt föranleder en liten kommentar från min sida. Förutom att han tillsammans med Björn Hellberg och Liza Marklund skriver de sämsta böckerna i Sverige och är så mediekåt att han måste ha blygdkapsel, vågar jag inte uttala mig om hans eventuella förtjänster. Det som väcker min vrede är insändarförfattarens språkbruk och allmänna dumhet: "Skulle inte förvåna ett ögonblick om det ändar upp i att 23-åringen får skadestånd."

Man skriver inte så och det fungerar inte så!

måndag 12 april 2010

Labiodentaler

Jag vill bara säga att jag aldrig kommer att erkänna w som en självständig bokstav med egen plats i alfabetet. Så här ska du sortera dina LP: Vader, Watain, Vendetta, Venom, Whitesnake, Viking, Wolf.

måndag 5 april 2010

Blod, svett och snö

Alla vet att utförsåkning är något som kokainnoblessen och off season-strandraggare sysslar med (undantag: Stenmark). Här är det halvlångt, helst lite lockigt hår som gäller.

Längdskidåkning, däremot, har genom seklen utövats av hårda män med snortappar i skägget (undantag: Gunde). Vi som ägnar oss åt denna ädla idrott har långt, rakt hår.

Därför gladdes mitt hjärta av det nya snötäcke som fallit över Södertörn. När mina facebook-bekanta (larv) gnäller som synthare utan hårspray, har jag i stället tagit en tvåtimmars skidtur i sällskap med en ensam korp.

söndag 4 april 2010

Mor Wulf

Ibland kan jag bli en liten aning grinig på min omvärld, men då skulle ni se min mor. Vi barn gömmer oss förskräckt bakom bikupan när hon börjar skälla. Nu hotar hon med att skriva en förgörande insändare i lokaltidningen efter att till sin stora förgrämelse ha sett att man på själva påskdagen glömt att flagga nere vid prästgården.

lördag 3 april 2010

Civil lydnad


Jaha, om myndigheterna säger att det är sommartid är det väl så. Det är bara att stuva undan stenmarkmössan, lovikkavantarna och raggsockarna och gilla läget.

torsdag 1 april 2010

Trams

Aprilskämt, nej tack. Här hos Wulfahariaz håller vi oss till sanning, hyfs och vetenskap. Påskfirande, nej tack. Här hos Wulfahariaz ägnar vi oss åt hårdrock, korrekt interpunktion och hedendom.

onsdag 31 mars 2010

Stunder av eftertanke

Tro det eller ej, men i dag har jag, förutom Nibelungenlied, Svecia antiqua et hodierna och en triss i östeuropaskildringar, köpt en diktsamling av Kostis Papakongos. Så här skaldar han:

Moln,
paleolitiska blomkålshuvud,
din aluminiummygga bär
trehundra kärleksäventyr
till Rhodos.


Det är som det är med det.

tisdag 30 mars 2010

Det finns fortfarande bara ett utländskt språk

Nu har anglofilerna på DN även fört in sina märkliga påståenden om ryska säkerhetstjänstens namn i pappersupplagan. Jag är så fruktansvärt trött på att tidningsmakarna bara kopierar sina uppgifter från någon anglosaxisk källa. (Skriver de ens något själva, eller snor de allt?) Jag vill inte läsa om slott i "Bavaria". Låt mig slippa "lake Geneva"! Varför skriver ni "Phi Phi Islands" och "Valley of the kings", när de ligger i Thailand respektive Egypten? Hur kan en gata mitt i Spanien heta "AC/DC street"?

Nu är frågan: Vilken av dessa språkhatande murvlar blir först med att tala om "Swedish People's Party" i Finland?

måndag 29 mars 2010

Det finns bara ett utländskt språk

Det kanske är lite osmakligt av mig att hålla på och gnälla när folk dör, men jag skulle vilja veta hur det kommer sig att DN:s nätupplaga påstår att ryska säkerhetstjänten heter Russian Federal Security Service.

lördag 27 mars 2010

Nej tack, jag fastar

Jag satt på linje 18 i går och upptäckte en förmodligen ganska nyöppnad "pizzeria & ristorante". Jag är van vid att 95% av Sveriges restauranginnehavare inte klarar av att stava till à la carte, men hur är det möjligt att lägga flera miljoner på lokalhyra, löner, inredning, ingredienser, maffiabeskydd, sociala avgifter, toalettpapper, gafflar och skylttillverkning men ändå inte anse sig har råd att köpa en italiensk ordbok för en hundralapp och därför kalla sitt ställe "Il Coure"?

Hjärtat heter för höge farao il cuore!

För säkerhets skull kollade jag upp vad det kan tänkas heta på diverse dialekter och hittade lu cori (Sicilien), al côr (norrut, bland annat i San Marino), 'o core (Neapel), lo còr (vid gränsen till Frankrike), su còre (Sardinien).

Jag kan, rent hypotetiskt, ha missat något, men vågar man lite på att klåpare som inte ser skillnad på u och o inte även råkar ta fel på tomatsåsen och bajs? Jag undrar.

torsdag 25 mars 2010

Gott gottigottgott!

För den som är lika förvirrad som jag i fråga om om goter, gotisk arkitektur (som inte har ett dugg med goterna att göra) och dagens gothare (som inte har så mycket med arkitektur att göra) rekommenderas en titt på sprogmuseet. (Just denna artikel är skriven på svenska, så ni behöver inte vara oroliga, slöhögar.)

onsdag 24 mars 2010

Östra Aros

Undrar om någon är intresserad av att läsa om en glad och upprymd Wulfahariaz?

På tisdagkvällen skulle jag närvara vid ett hemligt ordensmöte i Uppsala. På vägen till vår mötesplats ligger ortens universitets svårstavade bibliotek, där jag slank in för att ta en snabbtitt på en våra största nationalskatter, Silverbibeln. Nu är jag inte hundraprocentigt säker på att det var ett originalark som låg där för beskådande, men jag väljer att tro det. Jag, som ändå är känd som en man som håller känslorna i styr, upplevde här ett ögonblicks svindel inför de halvannat årtusende gamla östgermanska majusklerna. Det kändes inte riktigt bra, med tanke på att boken trots allt innehåller de vanliga kristna irrlärorna. Därför kom det som en välkommen överraskning att bokhyllan i den sal i vilken vi utförde våra riter innehöll flera hyllmeter eddautgåvor.

måndag 22 mars 2010

Missmedia

Extra sur är jag på journalister.

I fredags skrev DN om Öhtuleth. Vad är det? Ett black metal-fanzine? Om det är den estniska dagstidningen de syftar på, kan jag berätta att den heter Õhtuleht. Detta är inte bara klantigt, det är också oförskämt!

I morse såg man på SVT:s morgonsändningar en överlycklig bajare som stod och firade SM-guldet i bandy med orden "Äntlien! Fy fan va skönt!" En uppenbarligen svårt stendum journalist tyckte att hon hade kommit på en fyndig fråga: "Å hur känns de härå?"

Vem är det som anställer journalister som inte har förutsättningar att göra ett bättre jobb än en senildement orangutang?

Amorf

Jag har sedan jag tillträtt min nya tjänst som statsanställd fonolog lagt ut lite, så nu har jag på mig för trånga byxor för att de ständiga plågorna ska hindra mig från att äta onyttigheter. Därför ser jag ut som en ringbarkad ek.

Inte ens det persiska nyåret har förmått gaska upp mig.

lördag 20 mars 2010

Wulfahariaz spännande och intressanta liv

I min lokala (som det verkar heta nu för tiden) mataffär är det alltid spännande att botanisera bland de exotiska rätter som bjuds. Ingen i personalen verkar vara polack, men ändå finns det en hel avdelning med livsmedelsliknande varor därifrån. "Inlagd grishuvud" förstår man vad det är, men vad är tanken att man ska göra med den gröna substansen Szscaw? På hyllkanten står det hjälpsamt Syra. Är det lagligt? Skärskådar man burken hittar man en i efterhand påklistrad papperslapp med texten syre, salt.

Lite väte på det, så har vi skapat havsvatten.

torsdag 18 mars 2010

Pensionsdags

Är Jan "KGB" Guillou verkligen så korkad att han inte förstår att debatten om yttrandefriheten inte ska föras samtidigt som man försöker sig på oinsatt konstkritik?

måndag 15 mars 2010

Danskdjaevlar

Danskarna genomförde en stavningsreform 1948 så att Aarhus blev Århus. Nu vill deras borgmästare byta tillbaka igen, tyvärr med helt fel motivering: "den globale udvikling". Med andra ord ska alla i hela världen alltid använda engelska och inget annat språk, så plocka omedelbart bort alla konstiga tecken som kan förvirra britter och amerikaner. Annars kan de tro att vi använder arabiska tecken och bomba oss i tron att vi är terrorister.

Värst är ändå Sverige. Av alla europeiska kungahus är det bara det svenska (och det brittiska, förstås) som har en engelskspråkig internetadress. Det är inte lätt att vara monarkist i dessa dagar. Var är Blot-Svens nutida ättlingar?

Soykırım

Ryssland har precis slutat sura på oss, så nu har Malaysia och Turkiet tagit över stafettpinnen. Det där rör mig inte i ryggen men när Sveriges radio åker till Konstantinopel och skämmer ut sig börjar det klia. Vad som hänt är att Ekot-journalisterna ville locka fram lite turkiskt gormande genom att fråga vad de tycker om "Sweden". Nu förväntades vi skratta åt en stackars taxichaufför som förvirrat svarade "Sudan?" och en handfull av hans lika oförstående landsmän. Det var ju kul, P1. Om ni verkligen vill få ett vettigt svar, kan ni väl anstränga er så pass mycket att ni köper en ynka parlör och tittar i den ett par sekunder mellan de licensfinansierade drinkarna på planet ned, i stället för att projicera er egen fåraktighet på turkarna. İsveç heter det, obildbara slöfockar!

torsdag 11 mars 2010

Atlantshavið

Jag funderar på att ta en sväng till Färöarna. Då är det bäst att man förbereder sig noga. Så här kan det se ut:

Heavy metal, á føroyskum ofta nevndur ”tungmálmur”

Om jag nödlandar i Skottland, kan detta vara bra att veta:

Metal fans is aften cried "metalheids", the aulder term "heidbangers" isna aften uised thir days.

Blåser jag i stället åt andra hållet, bör jag nog känna till detta:

Þungarokk, stundum kallað bárujárnsrokk eða metal(l)

onsdag 10 mars 2010

Irritationsklassiker

Nu har någon lagt ut sina gamla telefonkataloger i porten. Men ... vem ... hur ... varför?

tisdag 9 mars 2010

Bättre förr

Läser man lite äldre engelskspråkiga texter, förslagsvis Lovecraft, händer det att man till sin förtjusning stöter på trematiserade stavningar som poëtry och coöperate. Nu har jag fått en ny favorit i Serbocroätian. Mumma!

lördag 6 mars 2010

Le Schtroumpf Grognon

Jag som var så uppspelt över mina nya skivinköp med Black Sabbath (eftersom min gamla Born Again var repig redan när jag fick den), tyska Kreator, floridadödsarna Deicide och de ryska metallisterna Aria. All glädje rann hastigt av mig när jag skulle söka information om de senare på svenska wikipedia, där det påstås att plattan jag håller i min vredestårtäckta näve heter Blood for Blood. Det är en usel lögn, som är totalt oursäktlig när till och med engelska wikin talar om Krov za Krov. (På bosnonegrinska heter blod krv.) Är det så i dagens Sverige att det enda riktiga språket som duger till någonting utom att klaga på vädret är engelska?

Tittar man på wikin om de till sitt ursprung vallonska smurferna (eller smurfarna, som de illitterata säger) får man förstås läsa om Brainy, Hefty och Jokey Smurf.

Det sorgliga är att jag själv inte är ett spår bättre som skriver min avhandling på engelska.

fredag 5 mars 2010

Filterflott

Jag drog mig just till minnes att det som i Stockholm heter "Diskante ciggen!" i London lär motsvaras av "Don't bumsuck my fag!"

måndag 1 mars 2010

Syntymäpäivä?

De av mina kamrater som står ut med det hjärndöda babblet på reklamradion har bett mig att ta upp att det nu för tiden spelas synth på hårdrockskanalerna. Då gör jag väl det: Sluta genast med detta ofog! Vann vi inte det stora kriget på åttiotalet?

Själv vägrar jag lyssna på eterskvalet, men nu i helgen tänkte jag fira min finske kamrats födelsedag genom att följa med honom på rockklubb. Tror ni inte att de spelade Depeche Mode där också? Våra martyrer skulle ha doomdansat av vrede i sina hjältegravar om de levde.

Detta, mina kära vänner, är KRÄNKANDE!

fredag 26 februari 2010

Och så lite stilistik

Så här skriver skattejurister:

Den anskaffade justeringsutgiften ska således minskas med det negativa fördelningsbeloppet till den del räntefördelningen har minskat ett underskott.

Det är säkert glasklart för de insatta. Låt oss i stället se hur en språkman skriver:

Det har ovan framhållits, att redan i de äldsta fornsvenska källorna det normala är, att, när ett konnektivt förhållande mellan en föregående mening (eller meningsföljd) och en efterföljande satsformad mening överhuvudtaget kommer till språkligt uttryck, detta sker genom en pronominell glosa, som, när den ställes främst i den senare meningen, följes av omvänd ordföljd.

Det är förunderligt att en som alltså är intressad av meningsbyggnad skriver om just meningsbyggnad med en meningsbyggnad som gör att jag, som tycker meningsbyggnad är något av det hetaste som finns, nästan inte förstår.

torsdag 25 februari 2010

Galenpanna

Om ni tycker att jag är jobbig med mitt tjat om svenskan, ska ni veta att det finns de som är värre. Titta gärna på den här länken.

Hagga.

Helomvändning

Det finns en ganska onödig tidning som heter Close-Up. (Finns det en paragraf i Tryckfrihetsförordningen som förbjuder svenska namn på svenska musiktidningar?) Dess chefredaktör är känd som vänstersympatisör, varför ett och annat ögonbryn torde höjas när man på hemsidan utropar "Heil, rock and kill!"

onsdag 24 februari 2010

Grisen i säcken

Ur ett lagförslag från 1826:

"Finnes man eller qwinna wanför till ägtenskap; gånge det åter. Är endera behäftad med venerisk sjukdom, eller med annan sjukdom som obotlig och smittsam är, eller med wederstyggliga lyten, förtiger det och sålunda bedrager annan till giftermål; ware lag samma."

Ordens valörer

Ibland går det inflation i ords betydelse. Antingen sker det på individnivå, som när kronprinsessan alltid säger att studiebesöket hon nyss gjort på fabriken, nationalparken, sjukhuset, folkmusikstämman eller var som helst var "jätteintressant, verkligen", eller så äger utvecklingen rum på riksnivå, som för det svårt nötta extrem, vilket i går tvingade vår infrastrukturminister (pax för den titeln) att, enligt dagens Metro, på tal om tågeländet dra till med att det är en "oerhört extrem situation".

Snart får Moderaterna förmodligen finna sig i att bli kallade extremhöger också.

tisdag 23 februari 2010

Landsförrädare

Det är helt uselt att det står "Sweden" på våra olympiers dräkter. Med tanke på vår udda färgkombination blå/gul (som vi i vintersportsammanhang bara torde dela med Ukraina och Kazakstan) är förväxlingsrisken minimal. Det blev folkstorm när ett par invandrarspråksglosor plockades in i SAOL, men en hel nation blundar när idrottsetablissemanget lägger sig platt för engelskan. Jag uppmanar Hans Majestät Konungen att omedelbart vända denna fars ryggen och åka hem till Sv... vänta ... Kaarle XVI Kuusta, mene Ruotsiin!

Tiistai

Min vrede har varit alltför banal att skriva om här de senaste dagarna. Vem är inte irriterad över trafikkaoset? Därför har jag i stället roat roat mig med att försöka bli ovän med alla på hela internätet genom att på folks bloggar och facebooksidor offentligt påpeka att de skriver som skolkande gymnasister (till sådana jag aldrig träffat) eller knarkande dagisbarn (till flyktigt bekanta). Vänskap är nämligen överskattat. Och vad blir svaret? Artigt medhåll och vänliga tack!

Varsågoarå.

lördag 20 februari 2010

Språkförlust

Jag hörde nyss en sporttevemänniska (eller kanske tevesportmänniska eller tevesportsmänniska eller TV-spo...) prata om "bottomlinjen". Ajajajaj ... inte bra.

Tomgång

Jag klarar snart inte av att gå och handla mat längre. Jag blir så folkilsk när en skymningspress på tomgång gång på gång överfaller mig med sina löpsedlar.

I dag storgråter den ena blaskan om "extremsnön". Får jag påminna om att det är vinter? Lägg ned tidningsverksamheten så räcker träden till fler skidor, om det nu är så jobbigt.

Kombinationen blir som en stor parodi på vårt mediesamhälle när den andra publikationen kör ännu en moralistisk vända om den där killen med keps som (förutom att ägna sig åt sådant som normalt funtade aldrig skulle räkna som idrott) har satt i system att bryta mot det sjätte budet. "Experter: Han är inte förlåten"?! Vad då för experter? Experter på förlåtelse? Experter på golf? Experter på att sälja sitt skitsnack till efterblivna journalister som är experter på att sälja sitt skräp till sådana som ändå inte bryr sig om vad det är de läser?

fredag 19 februari 2010

Drängslagsmål och lumparhistorier?

Jag vill helst inte prata om melodiståhejet, men när skvalpressen med alla medel försöker pressa in genusfrågan (ja, den är jätteviktig, jag vet) även i den låtsasvärld som denna pseudomusikaliska inrättning utgör, blir jag ofrivilligt lite lätt road. Vad menar gårdagens Metro egentligen med sitt irrinsinuanta "om favorittippade Darin och Peter Jöback också går till final då börjar det väl bli lite väl mycket testosteron"?

Allvarlig kämpaglöd? Ironi? Förtal? Förtäckt kränkning av LHHBBTT-personer? Jag ger upp.

torsdag 18 februari 2010

Frowning all the time

Min väg till tunnelbanan i morse var som ett Donkey Kong-spel. Från fem våningars höjd skyfflades isklot stora som lår ned (eller om jag skulle bli en aning modernare och skriva ner) mot marken. Jag förundrades över bristen på respekt för människoliv, men orkade inte gå en omväg, utan vandrade djärvt vidare på min farofyllda väg. Nästan framme vid nedslagsplatsen upptäckte jag en mobilpratande person vars synfält var effektivt spärrat av en väl tilltagen luva. I sista sekund varsnade han mig och halvropade uppåt något i stil med "ääää sluta nu". Jag tror att han tuggade tuggummi. Från taket hördes: "Vadå, vill du att ja ska komma ner eller, höhö?" varpå den säkerhetsansvarige utstötte ett "heehee". Jag riktade en kall blick mot den senare och en vaksam blick mot skyn och gick vidare. Jag blev inte speciellt förvånad när ett halvmeters isblock kom farande och missade mig med en dryg aln.

Jag undrar vilka det är som är ute efter mig. Syntharna? Särskrivarna? Sociolingvisterna?

onsdag 17 februari 2010

Jubileum

Nämen ... Jag glömde bort att bloggen fyllde ett år i förrgår. Jag som hade tänkt skriva något riktigt festligt, allom till glädje. I stället satt jag hela dagen och läste om generativ grammatik, närmare bestämt om det minimalistiska programmet, och det är inte riktigt så spralligt som man kan tro.

tisdag 16 februari 2010

Förflackning

Förrädarne å Grönköpings veckoblad hafva, åtminstone delvis, öfvergifvit verbens pluralformer! Att de sedan länge följa den själfstympande stafningsreformen af år 1906 är förstås förbannadt illa, men att de nu släppa in hvad som närmast liknar det s.k. chattspråket i tidningen är i mitt tycke alldeles afgrundsdjäfvulskt. Hvarför gören I detta mot mig?

Ni längtar

Inom ett par veckor kommer den slutgiltiga versionen av min underligt mästerliga bok ut. (Han som fixar layouten är syssling till en av programledarna i melodifestivalinfernot och jobbar gratis för mig av rädsla för att jag ska avslöja honom.) Tänk på att skriva lite lagom spirituellt i kommentarsfälten, så kan det hända att ni blir citerade på baksidan, men nåde den som försöker överglänsa mig i kvickhet och formuleringskonst.

lördag 13 februari 2010

Mander honkar lakk pre diro

Nu sitter det en djävla kulturkofta i P1 och hävdar att män uttrycker sina kvinnliga sidor när de spelar gitarrsolon. "Vackert", "det höga tonläget", "känslopaket", "sopran". Får man säga vad som helst nu för tiden?

Jaha, då får jag väl sluta spela tjugotvå toner i sekunden och i stället stå där och reumatiskt krafsa fram ett par ackord i minuten, som Per Gessle.

40 år av missmod och våld

Dyster, plågsam nederbörd

Ominös klockringning

Tordön

Djävulens intervall (roten ur två, ett irrationellt tal)

Demoner, helveteseld, panik, massflykt

Vi firar att Black Sabbath släppte sin debutskiva Black Sabbath, på vilken den ovan beskrivna låten Black Sabbath återfinns, fredagen den trettonde februari 1970. Hårdrocken var därmed född. Tyngd. Mörker.

fredag 12 februari 2010

Under Goebbels eld

Nu börjar Coke Olympics och vi i Nordiska akademien för ortdox hårdrock önskar ur djupet av våra hjärtan ärorika segrar till alla svenska deltagare utom curlingdamerna, vilka har samarbetat med H*mmerf*ll och därför räknas som orena intill tidens slut.

Skratta med Wulfahariaz!

Ett bombsäkert sätt att inte skaffa nya vänner är att kombinera intern jargong och göteborgsvitsar. Så håll i hatten, nu börjas det!

Target variety = målmål

torsdag 11 februari 2010

Strängaspel

Ny dag, ny idrott ... men först lite språk! I eftermiddags fick jag korn på Provinzialwörter. Deutsche Idiotismensammlungen des 18. Jahrhunderts. Den verkar lovande.

När man försöker hålla fetman och hjärtproblemen stängerna genom att spela badminton för flera tusen om året, blir man sällan glad till sinnes när blodtrycket höjs till rekordhöjder av att åtta korthåriga, kulört klädda marodörer tar sig friheten att gena över ens bana. Då är det inte långt ifrån att man konfiskerar deras synnerver för att stränga om sin racket, vilket för övrigt är ett mycket intressant ord.

Eftersom -et misstolkas som en bestämdhetsändelse, förkortas ordet i mångas språkbruk och byter i samma veva grammatiskt genus: (en) racket > ett rack. Samma förändring, förutom genusbytet, har det utrala braxen genomgått: (en) braxen > en brax. Lite mindre omtalat är att rabarber gärna tolkas som en pluralform och därför förkortas till rabarb.

onsdag 10 februari 2010

Rattikelkka

Nu ska jag ut och åka pulka. Sådana är som bekant ytterst svårstyrda, och man har i princip två möjligheter. 1) Styr man med ena kängan, täcks ansiktet omedelbart med en snötäcke som förorsakar blindhet, frostskador och andnöd. Detta är en lite kyligare variant av amerikanernas vattentortyr. 2) Försöker man i stället se proffsig ut och rycker i det där snöret, åker man ändå in ett illa placerat träd och bryter en eller flera lemmar, ungefär som i en argentinsk eller turkisk förhörssituation.

Om man till sin häpnad kommer ned oskadd, blir man med stor sannolikhet sönderkörd av en (och här kommer dagens provokativa knorr) bob (som av innerstadens latteliberaler kallas något så störtlöjligt som snowracer).

måndag 8 februari 2010

Påminnelse

Måste jag verkligen hålla på och tjata? Melodifestivalen är inget annat än mental skörbjugg, eller som det heter på det där andra språket på vilket det blivit så populärt att sjunga sina plagierade pekoral: scurvy.

Komik ska byggas utan Mede

Okej, det här blir ett billigt och lågt påhopp, men det är också det snällaste man kan säga om Petra Medes under bältet-skämt. I dagens Stockholm city berättar hon: "High five gör jag jämnt för att alla andra avskyr när jag gör det." Hur då "jämnt"? Viker hon bort tummen? Har hon sex fingrar? Och varför, när folk avskyr henne ändå?

lördag 6 februari 2010

En turs utan tusch

Fan, här får man efter åratals slit äntligen ett i alla fall delvis stimulerande jobb (statsanställd nordistisk segmentell fonolog). Skönt, då kan jag få utlopp för min kreativa ådra utan att sitta på bloggen och gnöla till ingen nytta, tänkte jag. Men aldrig blir det som man tänker sig. (När Deep Purple återförenas, klipper de håret; när man äter rabarber, får man ont i magen; när man lärt sig dialekten, måste man flytta; när man tränar ultimate fighting, blöder man näsblod; när man tar en öl, blir man bakfull; när man torkar sig, går pappret sönder.) Nu har jag nämligen märkt en stormflod av nya läsare, för vilka jag känner ett stort ansvar. Hur ska det bli ordning i detta schlagerlyssnande, särskrivande, kepsbärande, bingolottospelande, amerikaniserande land om inte Wulfahariaz olycksbådande gestalt vrålande tornar upp sig i mörkret vid folksjälens horisont med bryskhetsbältet i hand?

Jag fortsätter.

Dug! Ner mot atom -- ren gud.

onsdag 3 februari 2010

Doom i huvet

Ajajajaj, det var ju kyndelsmäss i går. Då hade jag dagen till ära tänkt prata om Sveriges förmodligen bästa band, Candlemass. Kanske är det så att Bathory har gjort den bästa svenska plattan genom tiderna, men sammantaget vinner nog Läppen & grabbarna.

He will not fear
though the Sabbath is near
Twelve strokes for Candlemass, darkness descends

Heliga guds moder

Jag är heller inte religionsvetare, men jag är i alla fall, till skillnad från flera DN-medarbetare, läskunnig. I dag påstår Kalle Holmberg att frk Maria figurerar i Gamla testamentet, vilket förstås inte är fallet. Henne hittar vi fastmera i Nya testamentet och, vilket kanske är lite mindre känt på våra breddgrader, i Koranen.

tisdag 2 februari 2010

Isaz

Jag kan inte så mycket om naturvetenskap, men så mycket vet jag att det är skillnad på klimat och väder. Att vi händelsevis har fått en en vinter där snötäcket lyckas ligga kvar längre än en eftermiddag, har således ingenting med den globala uppvärmningens vara eller icke-vara att göra.

När en tjockis bajsar, ska han då fira sin viktminskning?

Om Hammerfall skriver ett bra riff efter tjugo år, räknas de då som ett riktigt höjdarband?

Om Pernilla Wahlgren lyckas författa ett helt blogginlägg utan att bryta mot någon skrivregel, blir hon då automatiskt invald i Svenska akademien?

söndag 31 januari 2010

Folketymologiska fynd

Jag har tidigare skrivit om den festliga stavningen "mytomsbundna". Nu har jag en ny favorit i "brukshandvisning", som ger rikligt med träffar vid en googling.

torsdag 28 januari 2010

Thente

Jag vet inte varför, men jag känner obehag när folk pratar om "min naprapat", "min terapeut", "min yogainstruktör" och "min dietist". I dagens DN berättar Jonas Thente om "min hårfrisörska" och visar därmed att han inte riktigt är att räkna med. Tidigare har han också gjort sig känd för sina attacker på svenska språket.

Nå, i dagens virrpanneri redogör han för sin hårfrisörskas språkliga tic eller hur? och kommer sedan med följande barockt grundlösa utsaga:

"Alla andra tics -- liksom, jabah, typ, fattaru, asså, ajavet, såhära, dårå, precis -- har amerikanska förlagor"

Det är är så dumt att jag inte orkar bemöta det, men man undrar hur det låter när Dum-Jonas pratar engelska. "I'm a likethis journalist, thenthen, and I write type bad articles, thenthen."

Ge honom sparken nu!

tisdag 26 januari 2010

Den som citerar parasiterar

Jag gav Rockklassiker ännu en chans. Naturligtvis var det usel musik, men sista spiken i kistan var att de spelade Kula Shakers version av Hush och fåntratten i studion sitter och babblar om att "nu ska ja köra en cover" och ville att vi skulle "gissa vicka som gjorde den först". "Snart berättar ja ... vänta lite ... nu ... ja de va Deep Purple som gjorde originalet."

Nej.

När vi ändå är inne på ämnet vill jag skjuta bort några andra missuppfattningar jag har stött på:

Thin Lizzy har fan inte skrivit Whiskey in the Jar.
Limp Bizkit har inte komponerat Behind Blue Eyes.
John Norum har inte plitat ihop Dancing in the Moonlight. (Jo, jag har hört det påståendet.)
Status Quo är varken ansvariga för Rockin' All Over the World eller In the Army Now. (Ändå tyckte de tydligen att det var en fräsig idé att döpa två LP efter dessa låtar. Musiker brukar ha ett överdimenionerat ego, men de här killarna har visst suddat ut det och slängt smulorna i ugnen.)
Anki Bagger har förmodligen inte skrivit någonting alls, och definitivt inte I was made for Lovin' you.
Joan Jett hade heller inget att göra med tillkomsten av I Love Rock 'n' Roll.

söndag 24 januari 2010

Raus, raus, Rudolf und Klaus!


Scorpions lägger av! Vi svävar av glädje.

fredag 22 januari 2010

Ungdomsspråk

Det kan vara så att vi som nu är medelålders är den första generationen som klagar på att ungdomen har för bra språk. Visserligen har det nog alltid påpekats att de som flyttat in till staden har fått tillgjorda talvanor. I Skåne säger de exempelvis att man har "blidd spiss i munn". Liknande anklagelser har höjts mot klassresenärer som desperat modellerar om hela sin idiolekt i ivern att inte avslöja sin proletära bakgrund. I dagens Sverige är det i stället hela årskullar av alla möjliga sociala och regionala schatteringar som börjat prata precis som orden stavas.

Så kan vi inte ha det! Memorera de två meningarna nedan och gör likadant!

"Eru skickli?"
"De va huse å stugerna ja måla."

onsdag 20 januari 2010

Sökes

Jag behöver en fukolog till mitt akvarium!

måndag 18 januari 2010

Månadens ord

Jag har i min ägo en riktig dyrgrip, en ordbok från 1904. Jag säger bara devirginera! Det betyder 'besofva en ungmö' eller rätt och slätt 'afmöa'.

Dar al-Harb

Jag är en fridens man. Därför behöll jag mitt yttre lugn när en påflugen marockan förolämpade mig å det grövsta i morse. Först hävdade han att svenskan vore mycket sämre än franskan eftersom det är svårt att veta när det ska vara en och ett. Som bekant har franskan ett likartat genussystem, varför jag surt frågade vad bordet kunde tänkas heta på grodiska. "La table." "Å hur fan vet man derå?" "Den e lätt. Den e [femi'nin]!" Jag hade bara sovit fyra timmar, så jag orkade inte säga något mer. Jag tänkte desto mer, men det orkar ni å andra sidan inte läsa.

Knappt två minuter senare började han på nästa punkt i sin kampanj. Nu skröt han om att det var mycket hårdare att göra lumpen i hans land än i mitt. I Marocko skickas man må ni tro ut i öknen i sextiogradig värme! Skiter väl jag i. Vi har i alla fall kontroll över vårt territorium.

Viva el Frente Popular de Saguía el Hamra y Río de Oro!

Allmänbildning

Under helgen har jag genomlidit Vem vet mest (funkar i nödfall som tillfällig förströelse), På spåret (pinsamt okunniga b-kändisar) och Postkodmiljonären (total katastrof). Behöver jag säga att jag skulle ha vunnit en jordskredsseger överallt?

Det vare mig dock fjärran att skryta. I stället vill jag rikta en allvarlig uppmaning till alla som känner sig kallade att delta i frågsporter som dessa: Kan ni inte ett dugg om någonting, stanna hemma! Nedan följer några behörighetskrav och allmänna råd.

Historia: Kan du inte rabbla Sveriges regenter de senaste 500 åren borde du skämmas.

Geografi: Att kunna namnge Europas och Asiens alla huvudstäder är ett minimikrav. Hör ni det? Ett minimikrav!

Språk: Tro inte att det räcker med att du kan säga det lustiga ordet pluskvamperfekt! Lär dig på riktigt!

Naturvetenskap: Gissar du att spindlar har sex ben, föreslår jag att du börjar om i första klass.

Hoppsan

Där blev det visst fyra inlägg på raken med hednisk anknytning. Jag kanske borde variera mig lite. Nästa gång ska jag prata om allmänbildning.

Harmagedon

Det kommer att talas mer och mer om planetens befarade undergång under 2012. Olyckskorpar kommer att kraxa om mayakalendern, Nostradamus, Nibiru och säkert en massa annan galenskap tills man verkligen hoppas att den yttersta dagen ska komma och skänka en frid.

Tänk då i stället på vad som står i Snorres Edda:

"Þeir vetr fara þrír saman ok ekki sumar milli"

Ragnarök ska alltså föregås av tre vintrar utan mellanliggande somrar. Jag tycker mig känna att snön här i Stockholm smälter bort inom högst ett par veckor, och då är det naturligtvis fullständigt omöjligt att Jorden ska gå under före 2013.

lördag 16 januari 2010

Antisemitiskt fyllo klampar vidare

Högerextremisten Mel Gibson påstår att han ska göra en vikingafilm med Leonardo DiCaprio som dragplåster. Perché? Vaffanculo! Varför inte Charlie Sheen i rollen som Nelson Mandela, Jackie Chan som Mahatma Gandhi eller Wesley Snipes som Margaret Thatcher?

fredag 15 januari 2010

Interdentala frikativor

Bokstavskombinationen th är klart överrepresenterad i den lite hårdare rocken. Först måste vi nämna Black Sabbath och i Bathory finner vi självklart Quorthon, men även Vvornth och Kothaar. Minas Tirith och Cirith Ungol har fina namn, tycker jag. Morgoth, Gorgoroth, Ostrogoth, Behemoth! Thyrfing och Thundra! Nazareth, Opeth, Therion, Thergothon! Har ni hört Rakoth, Mirrorthrone, Jex Thoth, Lykathea Aflame, Sikth eller Othyrworld? Death, Napalm Death, Death Angel, Merciless Death och Death SS har fattat galoppen. Tungvrickarna Faithful Breath hade en vikingaimage, minsann. Och ni kommer väl ihåg Anthrax och vår gamle vän Abbath?



Venomoth låter onekligen väldigt black, men det är en pokémon.

I sammanhanget vill jag nämna en sörmländsk plats som under medeltiden skrevs Quighoryth. Tyvärr heter den numera Kvegerö.

onsdag 13 januari 2010

I was turning, tyres burning

Stressad, andtruten och irriterad försökte jag i morse köpa ett 80-kort (ja, nu för tiden heter det säkert något annat) på Pressbyrån i Farsta strand. Ni som följt denna min ännu inte prisbelönta blogg har nog en aning om vilka känslostormar som rev mitt svarta inre när deras "SL-maskin" var trasig.

Och ett par dagar tidigare hade jag i min hemliga identitet som medelålders gubbe i Venomtröja varit ut och kört bil i Handen när jag skulle svänga höger och en blådåre utan känsla för trafikvett som svängde vänster fick för sig att lägga sig på tutan. Jag tänkte göra en handbromssväng och hoppa ut och börja veva, men besinnade mig och tänkte så här: "Melker, eller vad jag nu heter i verkligheten, låt Wulfahariaz ta hand om det här."

Jaja, i min bojkottserie som hitintills innefattat babianföretaget Secor och Farsta centrum har jag nu gått ett steg längre i det att jag satt mig på min balkong, snidat en nidstång, blodristat densamma med grovhedniska skräckrunor och riktat den mot i stort sett hela jämrans Södertörn.

Det var länge sedan jag var så här arg.

tisdag 12 januari 2010

Speak and spell utan särskrivning

"När Peter Jöback sjunger Depeche Mode låtar gör det ont, riktigt ont, i ett gammalt syntharhjärta", gråter en av mina avlägsna släktingar ut på Facebook. Själva sakfrågan är naturligtvis underhållande, men jag tillåter inte att en fjärrsvåger till mig håller på och särskriver så här, hur känsloinkontinent han än må vara. Det ska vara bindestreck mellan Mode och låtar!

måndag 11 januari 2010

En hård man

För omkring 11000 år sedan upptäckte några centraleuropéer att det blivit en liten aning varmare. "Aj, aj", tänkte den paleolitiska överklassen, "snart kan vi inte strutta omkring i våra ullhårig noshörnings- och mammutkappor längre utan att svettas ihjäl, och vi vill ju verkligen inte gå klädda som plebejer. Du där, bär oss norrut och följ iskanten tills vi hamnar i Stockholm!"

Ändå har stadens nutida invånare mage att klaga över ett par minusgrader. I protest mot gnället gick jag på bandymatch i fredags. Det blev över två timmar i -17 och det mådde jag bara bra av.

Dagen efter tog jag en ridtur. Frågor på det?

Östersjöfinskt huvudbry

Tänk att kübar är estniska för 'hatt', medan kypärä är finska för 'hjälm!' Sådant gillar vi!

söndag 10 januari 2010

Geografilektion för DN-skribenter

Ulan Bator ligger inte i inre Mongoliet.

Gazaremsans nordgräns vetter inte mot Egypten.

torsdag 7 januari 2010

Eftertanke

Di snackar mög

Ibland ligger ilskan och mal i flera år, men nu när den där Ranelid är på löpsedlarna var och varannan dag, kan jag inte längre hålla inne vreden.

Jag läser inte speciellt mycket skönlitteratur, men PC Jersild har jag i alla fall läst med behållning. Därför är det synd att han på äldre dar blivit helt dum i huvudet och mer eller mindre vill förbjuda skånska i radio och teve.

Självklart uttalar sig Ranelid i frågan och undrar om han ska beläggas med yrkesförbud. Ja, med hans nästan äckliga P1-skånska borde man nog hålla sig till skrivandet. Han är lika ortoepiskt vilse som Louise Epstein, och värre blir det knappt.

onsdag 6 januari 2010

Julmys, del VIII: Schism


Just när ni trodde denna följetong hade gått i graven, börjar jag om. Eftersom de (grekisk-, rysk-, serbisk-, bulgarisk-, rumänsk- och några till-) ortodoxa kyrkorna räknar med den akterseglade julianska kalendern firar de inte jul förrän nu. Man kan alltid hoppas att främst ryssarna får en dos demokrati i julklapparna, men så lär det inte bli.

måndag 4 januari 2010

Battle hymns

Att människor bekrigar varandra är nog att beteckna som ett normaltillstånd. Frågan är vilka strider man väljer att utkämpa. Tillgång till en kustremsa, kontroll över oljekällor, religiösa motsättningar, tronanspråk, kolonialism ...
När förra seklet var halvgammalt lär det ha bråkats en del om vem som var bäst av Tommy Steele och Elvis Presley. Lite senare var det Beatles eller Stones som var den brännande frågan.

I stället för att munhuggas om vilken artist inom en viss genre man föredrar, kan man utvidga diskussionen till att ställa hela musikstilar mot varandra. På åttiotalet utkämpades exempelvis en heroisk kamp mellan hårdrockarna och syntharna. Vi vann. Dessutom lär raggarna ha spöat på punkarna mer än en gång.

Frågar man kvinnor som var i mellanstadieåldern ungefär samtidigt som de långhåriga vann sina legendariska bataljer, slås man av häpnad över det väsensskilda i flickornas musikaliska meningsskiljaktigheter. I stället för att framhäva en viss stil eller artist framför en annan, valde de att bråka om detaljer inom en viss grupp. Ja, det där gör vi medelålders metallister också (Coverdale/Gillan?, Di'Anno/Dickinson?), men det märkliga med tjejerna var att man INTE ville övertyga sin motståndare. Det var nämligen bara de tuffaste brudarna som fick säga att de gillade den lite fräckare Richard. Den som var lite mer tillbakadragen och försiktig, förväntades tycka bäst om den väna svärmorsdrömmen Louis, annars möttes hon av nedlåtande leenden och menande blickar. Kanske riktades även förintande suckar mot den uppstudsiga tills hon insåg att Louis var den rätte för folk i hennes coolhetsgrad. Detta har jag hört från vanligtvis välinformerade socionomer, så det måste vara sant. Gåtfullt är det likafullt. Liknande historier berättas av de stackare som några år senare trodde att de gillade New Kids on the Block, men det där vill jag inte prata om.

söndag 3 januari 2010

Jag förfryser osten!

Det händer att jag äter hallonsnören. Kanske blir det något extraköp då och då beroende på den i dessa anglifieringstider så uppfriskande skandinavistiska loggan där man kombinerar dansk-norskt och svenskt ö på ett trevligt sätt.

När det är femton minusgrader och jag, trots min berömda vikingafysik, behöver ordentliga kängor, blev jag inte alls glad när de nyköpta skosnörena utan att jag knappt rört vid dem gick av med samma lätthet som ovan nämnda snask, med påföljden att jag fick gå halvmilen hem genom skogen lurad, snubblande, frysande och svärande.

Därför uppmanar jag den här gången till total och evig bojkott mot alla butiker i Farsta centrum!

fredag 1 januari 2010

Livet är ett möbiusband

80-talet: "Gillaru hårdrock? Europe e bra!"
90-talet: "Eru hårdrockare? Metallicas nya e tung!"
Innevarande decennium: "Pluggaru svenska? Kan duntere?"
10-talet?: "Eru språkforskare? Då kan du bli den nya Fredrik Lindström!"