onsdag 10 februari 2010

Rattikelkka

Nu ska jag ut och åka pulka. Sådana är som bekant ytterst svårstyrda, och man har i princip två möjligheter. 1) Styr man med ena kängan, täcks ansiktet omedelbart med en snötäcke som förorsakar blindhet, frostskador och andnöd. Detta är en lite kyligare variant av amerikanernas vattentortyr. 2) Försöker man i stället se proffsig ut och rycker i det där snöret, åker man ändå in ett illa placerat träd och bryter en eller flera lemmar, ungefär som i en argentinsk eller turkisk förhörssituation.

Om man till sin häpnad kommer ned oskadd, blir man med stor sannolikhet sönderkörd av en (och här kommer dagens provokativa knorr) bob (som av innerstadens latteliberaler kallas något så störtlöjligt som snowracer).

8 kommentarer:

  1. Så sant som det var sagt! Jag har även beprövat metoden att ta mig ned från Observatorielunden (dock ej den brantaste sidan) på en stjärtlapp. Det rekommenderas inte riktigt heller då mängden snö i ansiktet maximeras samtidigt som mängden handflata, kvar i de grusigare delarna av backen, även den maximeras ...

    Det är dock inte att förakta som ett uppfriskande sätt att transportera sig ned för snöklädda kullar på!

    SvaraRadera
  2. Bäste Wulf!
    Man kan nästan tro att du bär kjoltyg. Kvinnor förstör skrikande backen genom att sätta ned klackarna i den lagom packade snön. Att dra i snöret har inte gjort någon gott någonsin utom vid ev. tampongbyte.

    Vi män svänger med handskarna som med fjäderlätt precision sätts ned vid pulkans kant varpå farkosten elegant kryssar mellan de kvinnor som platserar barnvagnen med den nyfödde mitt i backen och sedan med blicken mot vänninan glatt stolpar upp mitt i sluttningen utan att fästa nämnvärt intresse vid de projektiler som av fyraåringar styrs mot knäskålarna.

    SvaraRadera
  3. Handskar? Fjäderlätt? Jag säger inte att det är något fel på Anonyms livsstil, men vi är helt enkelt annorlunda.

    SvaraRadera
  4. Dessutom heter det för faan kälke. Bob är väl precis lika illa som Snow Racer.

    SvaraRadera
  5. Jag har aldrig ens varit i närheten av att förolyckas i pulkaåkning. Jag har däremot sett vänner, bekanta, folk och fä i ett antal smaskiga krascher. Ibland önskar man att man videodokumenterade sin ungdom.

    SvaraRadera
  6. Tefat kan man väl säga om vissa typer också.

    SvaraRadera
  7. Kälke och tefat äro vackra ord som påminna om tider som hafva flytt. De mer våghalsiga slängde sig nedför backen å en sparkstötting. De riktigt vanartiga gossarne kunde ock taga sig före att stjäla en flakmoped för dylika ändamål.

    SvaraRadera