lördag 5 juni 2010

Hjon-as

Eftersom jag inte hade biljett till AC/DC fick jag sitta utanför Stadion och tjuvlyssna. Det passar mig perfekt, eftersom jag ändå alltid blir irriterad på alla fåntrattar i publiken.

Från min position framstod det hela som en briljant spelning. Att ropa att det finns många "rock'n'roll vikings here today" är förstås ett fullständigt skamlöst publikfrieri, men när det följs av en Back in black på mördarvolym kan man inte göra annat än att headbanga i sin ensamhet.

Säg den glädje som varar. I DN:s kulturdel i dag skriver Jonas "vet ingenting om någonting" Thente så här om nämnda låt:

En rockgrupp i en återvändsgränd sedan några år, idétorka, en avliden sångare, misströstan. Och så bara dök riffet upp en dag, i gitarristen Angus Youngs fingrar.

Hur tänker han här? Låtom oss minnas: I juli 1979 släpps megaklassikern Highway to Hell. De har skrivit en hel del material till nästa skiva när Bon Scott ljuter rock'n'roll-döden i februari 1980. Back in Black börjar säljas i juli 1980.

Idétorka, Jonas? "I'm gonna take you to Hell ..."

1 kommentar:

  1. Dessutom är riffet, som nästan alltid, Malcolm Youngs förtjänst och inte lillebrorsans.

    SvaraRadera