Det finns fortfarande bara ett främmande språk

Undrar om jag får DN först i Sverige? Redan kvart över ett brakar den ned på hallgolvet och väcker mig om inte min knarkargrannes moderna dansmusik redan gjort det. I dag får vi läsa om en målning av den österrikiske målaren Gustav Klimt. Vad jag förstår målade han den under första världskriget i just Österrike. Frågan som gör att man kliar naglarna blodiga mot kraniet är varför DN väljer att omtala verket som "Litzberg on the Attersee". "Litzberg am Atterse" heter den! Om man absolut måste översätta titlar på konstverk föreslår jag att man i en svensk tidning gör det till svenska eller något av de inhemska finsk-ugriska språken, men lämna för höge farao engelskan utanför! Shit, snart slutar jag läsa The Day's News.

Das Rheingold

Nu är det Wagner på televisionen. Arior för arier.

Ninaa ninaa ninananaaa

Tycker ni att jag skriver för lite i dessa dagar?

Köp boken!

Jaså, det duger inte?

Vill ni ha mer språksnack, gå till lingvistbloggen. Esomoftast kommenterar jag där in burrito.

Får ni inte nog av gubbabbel, är det En man med ett skägg som gäller.

Innerligt

Vinterns sista snö igår
på sommarns första ärla

Stunder av eftertanke

Tro det eller ej, men i dag har jag, förutom Nibelungenlied, Svecia antiqua et hodierna och en triss i östeuropaskildringar, köpt en diktsamling av Kostis Papakongos. Så här skaldar han:

Moln,
paleolitiska blomkålshuvud,
din aluminiummygga bär
trehundra kärleksäventyr
till Rhodos.

Det är som det är med det.

Östra Aros

Undrar om någon är intresserad av att läsa om en glad och upprymd Wulfahariaz?

På tisdagkvällen skulle jag närvara vid ett hemligt ordensmöte i Uppsala. På vägen till vår mötesplats ligger ortens universitets svårstavade bibliotek, där jag slank in för att ta en snabbtitt på en våra största nationalskatter, Silverbibeln. Nu är jag inte hundraprocentigt säker på att det var ett originalark som låg där för beskådande, men jag väljer att tro det. Jag, som ändå är känd som en man som håller känslorna i styr, upplevde här ett ögonblicks svindel inför de halvannat årtusende gamla östgermanska majusklerna. Det kändes inte riktigt bra, med tanke på att boken trots allt innehåller de vanliga kristna irrlärorna. Därför kom det som en välkommen överraskning att bokhyllan i den sal i vilken vi utförde våra riter innehöll flera hyllmeter eddautgåvor.

Pensiv poesi

Min oansvarige utgivare och jag har knåpat ihop en liten vers:

Hon med pannan i djupa veck
Vi med näsan i djup avec
Fula, fulla, väck

Egentligen är jag rabiat motståndare till slutrim och en den ädla allitterationens flammande förriddare, men vill man få fram ett viktigt budskap måste man understundom göra avkall på sin övertygelse.