måndag 11 januari 2010

En hård man

För omkring 11000 år sedan upptäckte några centraleuropéer att det blivit en liten aning varmare. "Aj, aj", tänkte den paleolitiska överklassen, "snart kan vi inte strutta omkring i våra ullhårig noshörnings- och mammutkappor längre utan att svettas ihjäl, och vi vill ju verkligen inte gå klädda som plebejer. Du där, bär oss norrut och följ iskanten tills vi hamnar i Stockholm!"

Ändå har stadens nutida invånare mage att klaga över ett par minusgrader. I protest mot gnället gick jag på bandymatch i fredags. Det blev över två timmar i -17 och det mådde jag bara bra av.

Dagen efter tog jag en ridtur. Frågor på det?

5 kommentarer:

  1. Två frågor kan jag nog komma på:
    1) Är du vår übermensch, kommen till oss för vår räddning?
    2) Vad var det för häst?

    SvaraRadera
  2. 1) Jag är glad om jag kan hjälpa mina medmänniskor.
    2) Nordsvensk.

    SvaraRadera
  3. Trevligt, och jag är övertygad om att du är den rätte för att arrangera en räddningsaktion av groteska proportioner, som leder till mänsklig överlevnad!

    Trevlig läsning bjuds det även på!

    SvaraRadera
  4. Ser det autistiskt ut om man svarar på kommentarerna inom fem minuter efter att de inkommit?

    SvaraRadera
  5. Så jag svarar nu i stället. Mänsklig överlevnad talar jag om i inlägget "Harmagedon". Vassego.

    SvaraRadera