Det var så sant ... Vi högtidlighåller i dag att det är 377 år sedan Lejonet från Norden stupade i ett dimhöljt Lützen. Ska man vara riktigt petig stämmer det dock inte riktigt. Vid den tiden höll svenskarna fortfarande fast vid den haltande julianska kalendern, medan motståndarna i den katolska ligan redan var framme vid 16 november. Det var inte förrän Sverige år 1753 också gick över till den gregorianska kalendern som de gamla fienderna kom i takt tidsmässigt, men de gamla bemärkelsedagarna har alltså inte flyttats retroaktivt.
Den första kungliga dödsdagen man kan fira med gott matematiskt samvete är sålunda Adolf Fredriks.
fredag 6 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken som alla vet dog i februari 1771. Om tio dagar kan du fira slaget vid Lützen, som "vanns" genom faktumet att svenskarna stannade kvar på valplatsen medan papisterna drog sig bort. En tveksam victoria således.
SvaraRaderaMina förfäder var danskar och slogs på den katolska sidan, trots att de var protestanter. Å andra sidan hade Sverige de katolska fransoserna bland sina allierade. Ett märkligt religionskrig!
SvaraRaderaFör att inte tala om en annan gammal kung, Karl XII, som sökte skydd hos en muhammedansk Sultan. Ett faktum som inte så många kortsnaggade heil-gossar pratar så mycket om.
SvaraRaderaDet är därför jag står vid statyn varje år 11 december (nya stilen) och viftar med moldaviska flaggan.
SvaraRaderaBra att det klargjordes så att mitt matematiska samvete kan få ro.
SvaraRadera/Anonym C