Katharsis

Ibland ser man framtiden an med tillförsikt och gläds över att livspusslet verkar falla på plats.

Så kan vi inte ha det! Jag har ett ansvar inför min läsekrets. För att råda bot på min inspirationskvävande optimism åker jag nu därför och handlar middagsmaten på Lidl. (Fortsättning följer.)

Så fort jag steg in i affärslokalen flydde livsandarna sin kos och grånade abrupt hela tillvaron till ett hadeiskt dis. Mina glada barndomsminnen bleknade däri och försvann. Jag skådade utan känslor in i världsintet.

Efter en till synes ändlös golgatavandring kom jag fram till de morbitt underdimensionerade kassorna. På en yta föga överstigande en kubikdecimeter tornade en bal dasspapper, fyra liter långfil, en rejäl påse palsternackor, en veckoförbrukning isterband, ett storpack vitpeppar, ett halvkilo grisnjure och ett par honungsburkar upp sig. Hur förväntas man genomföra en effektiv och ergonomisk packning under sådana förhållanden?

"Hur vorere om ni fixa större kasser?" sporde jag. "De finns papperkassar där borta", blev svaret.

Och jag var återfödd.