Jag har varit på hårdrocksfest. Där träffade jag en företrädare för hårdrockstalibanerna. Då jag som bekant är ledamot av Nordiska akademien för ortodox hårdrock utbröt en animerad diskussion om bland annat vilket årtal som ur musikhistorisk synvinkel är att betrakta som det bästa. Då talibanen kom dragande med rent oförskämda förslag underbyggda med alster från LHHBBTT-personer som Alice Cooper och Mötley Crüe såg jag ingen annan råd än att örfila upp honom och avsluta samtalet med omedelbar verkan.
När jag sedan gick att kasta mitt vatten föll blicken på badrumsvågen, på vilken det stod skrivet "Slippery when Wet". Maken till inortodox inredning har väl aldrig skådats! Utan att ta farväl av värden, som jag jag ditintills räknat som en vän, gick jag ensam ut i natten.
lördag 1 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Traumatiskt möte med falska villoläror, alltså. Var ni tvungna att lyssna på mulla Bon Jovi också?
SvaraRadera