Jag noterade härom dagen skälvande av harm att Gurli har petats ur namnsdagslängden. Kulturskymning, tänkte jag tycka, men ångrade mig när jag drog mig till minnes att namnsdagar ändå är ett papistiskt ofog som borde avskaffas med omedelbar verkan.
Möjligen är det så att den ansvariga kommittén är inne på samma spår; det namn som i stället kommer in är nämligen Fatima. Om man på detta vis slänger in en hög muslimska namn, lite Siddharta, några Mao och Hirohito, en handfull Mstislav och Vladimir och slutligen några ärkekonservativa namn som José och Miguel, behöver vi mer anständigt döpta anhängare av den rena evangeliska läran inte längre riskera våra själars frälsning genom att naivt högtidlighålla sydländska avgudar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så här säger Wikipedia i frågan: "De tidiga namnlängderna var huvudsakligen en lista över helgon och martyrer, och namnsdagarna firades mer till deras ära än för en enskild person." Naturligtvis ska man inte lita på någon, men eftersom deras uppfattning i frågan överensstämmer med min, förstår ni att de i alla fall har rätt på denna punkt.
SvaraRadera