I morgon kväll är det heterofobernas högtid.
Före den nuvarande anglofona hegemonin gick det väl an, nu vill man bara slå in rostiga spikar i öronen på sig själv och sina barn. Tyvärr kommer jag inte undan spektaklet den här gången och funderar om jag skulle ventilera mina åsikter i realtid. Kommentarer på det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En tredjedel av bidragen framförs i år på etniska språk. Grattis!
SvaraRaderaVilket måste innebära att 2/3 sjungs på esperanto, volapük och solrésol.
SvaraRaderaAllting var så vedervärdigt att jag inte orkade skriva. Hoppas jag inte gjorde alltför många besvikna.
SvaraRadera