Flabbande nöt

Som uppmärksamma läsare måhända anat, hyser jag en viss fäbless för rockmusik av det hårdare slaget. Tyvärr låter det sig inte göras att ta del av reklamradions utbud därav. Detta beror inte på att dess musikutbud skulle vara av undermålig kvalitet. Det är fullt möjligt att det förhåller sig på det viset, men det vet jag ingenting om. Problemet är att radiopratarna är så urbota korkade att man vill gråta. Uttalar man sin kanal "bend it" är man bortom allt hopp, och hos konkurrenterna huserar Ian Haugland, en beklämmande svagbegåvad framrabblare av uteslutande anakoluta satser.

Sedan två år lyssnar jag, för min sinnesfrids skull, endast på P1.