En mig närstående person ville gärna läsa Svidenrockmagasinet, så mot min personliga övertygelse gick jag och köpte eländet. (Som jag tidigare delgivit er, var det fordom en förnämlig publikation, trots att flertalet skribenter förmodligen hotat sig till sina svaga tvåor i svenska. Under den nya regimen är det en glättig skvallertidning, som vi ortodoxa håller på armslängds avstånd (vilket visserligen också kan bero på att vi börjar bli lite närsynta med åren).)
Döm om min vrede när hårdrocksfienden Anders Tengner beretts en massa reklamplats i tidningen för att marknadsföra en ny bok som han av outgrundlig anledning fått ge ut. (Fiende? För trettio år sedan hävdade han att Venom var skräp. Med en sinnessjuks envishet håller han fortfarande fast vid denna sin felaktiga och djupt kränkande åsikt.) En helsida används till idolporträtt av denne niding. Kotlettfrilla, sutenörmustasch, rosa skjorta och skinnhandskar är var för sig styggelser; tillsammans med den tillkämpat intellektuella gesten med ena handen på hakan och en pillemarisk blick av samförstånd med betraktaren får de mig att vilja fly till en bättre värld.
Om jag lever så länge, kommer det ett kort referat av hans litterära kannstöperi i morgon. Kanske.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar