torsdag 15 april 2010

Tyst!

Det sägs mycket om Landskrona just nu, och jag har inte så mycket att tillägga, men en insändare i dagens Metro hävdar att den misstänkte gärningsmannen har tur som fått Leif Silbersky som försvarare, vilken trots allt föranleder en liten kommentar från min sida. Förutom att han tillsammans med Björn Hellberg och Liza Marklund skriver de sämsta böckerna i Sverige och är så mediekåt att han måste ha blygdkapsel, vågar jag inte uttala mig om hans eventuella förtjänster. Det som väcker min vrede är insändarförfattarens språkbruk och allmänna dumhet: "Skulle inte förvåna ett ögonblick om det ändar upp i att 23-åringen får skadestånd."

Man skriver inte så och det fungerar inte så!

5 kommentarer:

  1. *hyser dialektala misstankar* (vad gäller språkbruket, inte dumheten)

    SvaraRadera
  2. Hoppsan! Jag utgick från att det var en anglicism. Om det är "ändar upp" du menar.

    SvaraRadera
  3. Ja, det var det jag menade. Om det är en anglicism, är det givetvis fruktansvärt. Men jag skulle inte tappa hakan om det visade sig att det var någon bygds språkbruk. Otroligt vore det väl inte?

    SvaraRadera
  4. Vi får väl hoppas att det är dialektalt, men jag skulle inte satsa pengar på det.

    SvaraRadera
  5. Just exemplet du anför har jag inte hört, men
    skåningarna häromkring (Perstorp med omnejd) uttrycker sig ändå minst sagt besynnerligt emellanåt; exempelvis vägrar de att använda de korrekta uttrycken honom och henne där det är påkallat - de säger han och hon konsekvent.

    SvaraRadera