Så här skriver skattejurister:
Den anskaffade justeringsutgiften ska således minskas med det negativa fördelningsbeloppet till den del räntefördelningen har minskat ett underskott.
Det är säkert glasklart för de insatta. Låt oss i stället se hur en språkman skriver:
Det har ovan framhållits, att redan i de äldsta fornsvenska källorna det normala är, att, när ett konnektivt förhållande mellan en föregående mening (eller meningsföljd) och en efterföljande satsformad mening överhuvudtaget kommer till språkligt uttryck, detta sker genom en pronominell glosa, som, när den ställes främst i den senare meningen, följes av omvänd ordföljd.
Det är förunderligt att en som alltså är intressad av meningsbyggnad skriver om just meningsbyggnad med en meningsbyggnad som gör att jag, som tycker meningsbyggnad är något av det hetaste som finns, nästan inte förstår.
fredag 26 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Historiker av diverse olika bekännelser, tenderar att svänga sig med underbara eufemismer av typen "yttre tillägnan" när de menar rent röveri,eller "inre tillägnan" när det är frågan om någon form av skatt. Ibland är språk underbart.
SvaraRadera