torsdag 31 december 2009

Julmys, del VII: Sieg hallelujah


Vilka besynnerliga personer. Hur kan man ha så rutten människosyn att man struntar i bindestrecket efter "Missions"?

Kalenderbesvär

Ju närmre man kommer ett decennium med ett vettigt namn, desto vanligare blir den irriterande ovanan att kalla det kommande året tjugo tio. Det är förmodligen bara som jag inbillar mig, men jag tror att det är politiker som velat visa sig lite tuffare än de är och börjat den här förkortningstrenden.

onsdag 30 december 2009

Arkeoastronomi

Detta är kanske bara larv, men nog är de lika?

tisdag 29 december 2009

Reklam

I går kväll var jag ute och åkte bil. När min chaufför skulle svänga in på macken fick vi vänta i en halv evighet på att en skåpbil skulle passera, vilken den aldrig gjorde. Eftersom den late satan vägrade blinka, slösade han alltså bort en del av våra liv. "Ska ja snacka me'n?" frågade jag och fick ett nekande svar. "Men om ja bara använder fysist våld å inge verbalt?" Åter fick jag nej. Visserligen är misshandel straffbart, men så är även grov vårdslöshet i trafiken. Hade jag brutit benen på den apan hade jag skolat hävda att det rörde sig om preventivt självförsvar.

I stället tog jag mig en titt på skåpbilen, som alltså också hade kört in på macken. Med stor häpnad läste jag den påmålade reklamtexten: "Trygga och trivsamma trapphus". Vilken grotesk ironi! Hur vore det med trygg och trivsam trafik? Jag uppmanar till total och evig bojkott mot skitföretaget Secor!

Och nästa gång är jag inte lika lugn och förstående.

torsdag 24 december 2009

Julmys, del VI: And don't forget the bastard!

I dag firar vi rättrogna att det är Lemmys 64-årsdag. 1945 var för övrigt en god årgång för blivande hårdrocksmusiker. Ritchie Blackmore, Ian Gillan, Roger Glover, Nick Simper, Ken Hensley och Peter Criss såg alla dagens ljus det året. Heterodoxt lagda känner kanske till att även Bob Marley, Neil Young och John Fogerty är jämngamla med herr Kilmister. (Billy Butt, Bert Karlsson och Lasse Berghagen förbigår vi med tystnad.)

Visserligen har ingen av dem gjort något riktigt matnyttigt på över tjugo år, men det har å andra sidan Jesus Kristus med mycket god marginal inte heller gjort, och han firas minsann våldsamt i dagarna. Skål, Ian!

Tyvärr grumlas glädjen av att Pern*lla Wahlgren också fyller år i dag.

Julmys, del V: Numerus

I en tid när det påstås att SMS, mejl och chattande berikar språket blickar jag hellre bakåt. Eller snarare ut genom fönstret, där jag ser ett träd som är både vitt och vitt. För hundra år sedan hade det varit vidt och hvitt.

Om vi lyssnar på ett par just nu högaktuella visor, märker vi att det hänt saker även på morfologins område.

Vi komma, vi komma från pepparkakeland

Nu för tiden har verben inte några särskilda pluralformer; i stället säger vi vi kommer.

Bereden väg för herran, berg sjunken, djup stån upp!

Analogt med detta har inte heller det verbmodus som kallas imperativ några pluralformer, utan det får heta bered, sjunk och stå.

Bör denna moderna formfattigdom tolkas som att språket blivit sämre? Inte fan vet jag. Men de som hävdar att svenskan blir rikare av förkortningar och smajlisar har en tungt arbete framför sig om de vill övertyga mig. Och jag tänker ändå inte lyssna på vad de säger.

tisdag 22 december 2009

Julmys, del IV: Dendrologi

Jag sitter här och beundrar min smakfullt pyntade plastgran. Tre viktiga saker måste sägas i detta samband.

1. Det är inte sant att julgranskulor är en symbol för de offrade djurkroppar som hängdes upp i det evigt gröna trädet i hednakultens centrum Uppsala.

2. Dessa trevliga förbannade halmpynt påminner om att man inte måste vara ironisk i varje andetag för att vara rolig. Vi behöver faktiskt både Galenskaparna & After Shave och Killinggänget.

3. Den ståtliga julbockskvartetten för tankarna till en av Sveriges, och kanske världens, genom tidernas minst tvålfagra musikerpseudonymer: Sexual Goat Licker!

måndag 21 december 2009

Julmys, del III: Axelmaktsfonotax

I Japan förbereder sig just nu somliga för att fira kurisumasu.

Det är lite synd, för vad är det för fel på den gamla charmiga buddhistiska seden med självmumifiering?

Julmys, del II: Av Davids hus den sturste

Uppgifterna om årtalet diffar på något decennium och det påstådda datumet kring vintersolståndet är förstås ett rent marknadsföringsknep, men för sisådär tvåtusen år sedan föddes hursomhelst kanske en liten gosse på romerskockuperad mark.

Cirka tusen år senare lurades Skandinaviens (eller rättare sagt dess södra delars) hedniska befolkning av de självutnämnda uttolkarna av den lille gossens lära att överge vår mustiga polyteism.

Ytterligare ett millennium senare kommer hämnden: Skandinavien skickar illistigt år efter år det värsta och mest ondskefulla och skräckinjagande vi har -- Carola -- till barnets antagna födelseort (som visst fortfarande ligger på ockuperat område) för att under julskiveinspelningstäckmantel sprida sitt sataniska gift över bygden. Där fick de!

söndag 20 december 2009

Julmys, del I

Särskrivning är förstås ett gissel, men det ursäktar på intet vis SVT att de låter årets julkalender innehålla en rollfigur med det barocka namnet Supersnällasilversara.

torsdag 17 december 2009

Det svänger!

Min popularitet fluktuerar vilt. Nu har jag en inte så speciellt inflytelserik blogg.

Faktum är att jag inte har en susning över hur många läsare jag har. Det vore trevligt om ni som ser det här inlägget skriver något i kommentarsbåset. Ni kan ju alltid julönska vad ni skulle vilja läsa mer om. "Mera metall!", "jättemycket mer långrandigt språkbabbel", "Pernilla Wahlgren-överfall", "inkoherenta kåserier", "kort och barskt", "monoteismens kvävande struptag", "levandefödande tandkarpar", "polyglotta gitarrhjältar" eller vad ni nu känner för så får jag ett begrepp över hur många vi är.

Legio mihi nomen est, quia multi sumus.

Internationellt skäll


När Röda korset verkar i muslimska länder kallas de på svenska för Röda halvmånen. På grannspråken heter det på liknande sätt Rote Halbmond och Punaninen Puolikuu. Är det bara jag som någonsin tagit mig ens en flyktig titt på organisationens flagga?


För att bära de namn den bär är den påtagligt o-halv. Skrämmande. Något bättre blir det på de utrikiskor där det heter Red Crescent och Croissant-Rouge. Substantiven i fråga brukar betyda 'månskära' och det överenstämmer ju med det grafiska utförandet. Men vänta nu lite ... Varifrån kommer ordet egentligen? Den italienska musiktermen crescendo betyder som bekant att man ska öka ljudstyrkan, vilket innebär att crescent rimligtvis betyder att månen är i sin "ökande" fas, det vill säga nymånen. Tyvärr är det ingen nymåne på flaggan. Den står i nedan.

Vart tar degen vegen?

Hur ska man våga betala över nätet igen när man får ett meddelande som detta? "En bekräftelse has skickats till den e-postadress angiven i din profil." Vem har de anlitat för att skriva den meningen?

Sven Otto Littorin?

Herr Nilsson?

Pernilla Wahlgren?

onsdag 16 december 2009

Golfpung

Skönt med lite lappmögel så att löpsedlarna som omväxling kanske kan skrika ut att det är SNÖKAOS I HELA VÄÄÄÄÄRLDEN eller något liknande i stället för att mala och älta och tjata och gå på om svenskamerikanskors lyxäktenskapskrångel.

tisdag 15 december 2009

Smashläge

I gårdagens Aftonblä granskas olämpliga präster. Bland annat får vi läsa om en skön lirare som utreds av domkapitlet för att han under ett konfirmationsläger "förordade dödsstraff och fällde rasistiska och sexistiska kommentarer".

Kors i jösse namn och du milde skapare! En präst som läser innantill ur Bibeln!

Spanjack

I kväll ska jag bege mig till fuskbygget Moderna museet. (Skriv under inga omständigheter "muséet"! Fantisera själv ihop ett passande olaga hot, så slipper jag lagföras.) Där ska jag beskåda en Dalí-utställning. Surrealist möter sur realist.

lördag 12 december 2009

Ostalgi

Aleksej Kasatonov, lagkapten/armémajor Vjatjeslav Fetisov, Sergej Makarov, Igor Larionov, Vladimir Krutov.

Är man uppvuxen under kalla kriget, då sovjetiska kärnvapenbestyckade ubåtar smög omkring som de ville kring svenska kusten, handlade det inte bara om idrott när Tre kronor mötte SSSR. Det vilade något mycket hotfullt över hela det sovjetryska (som man ibland sa) landslaget, och i synnerhet superfemman var lika skrämmande som ett spetsnazförband. Har man som jag en gång sett Krutov i ögonen glömmer man det inte. (Det var inte heller så kul för den som fick vara Fetisov när man lirade bandy på mellanstadiet.)

Men historien har sin gång. Muren föll och Warszawapakten med den. Sedan dess har hockey-VM mist all sin mening; Tjeckoslovakien upphörde att existera, de ryska stjärnorna stack till Nordamerika och europeisk hockey drabbades av NHL-orglar, cheerleaders och reklamavbrott. Snart förvandlades även spelet på isen till en blandning av Holiday on Ice och wrestling.

Visserligen handlar nedanstående klipp inte specifikt om hockey, men jag och den kloke gossen är nog överens.



fredag 11 december 2009

Förbisedd

Jag är, för kännedom, inte alls inflytelserik.

Är jag bloggosfärens motsvarighet till Unika partiet?

Ny namnlag nu!

Läste nyligen i DN (och har gjort det förr) att folk i allt högre grad vill byta efternamn. Jag misstänker att det är de med son-namn som fånar sig mest på denna punkt. Jag fick för ett par år sedan en inbjudan till en klassåterträff. Om jag minns rätt -- och det brukar jag göra -- var det två tjejer (Adolfsson och Danielsson) och två killar (Svensson och en till Danielsson) som, förmodligen på grund av ingångna äktenskap, hade dumpat sina patronymika till förmån för billiga efterapningar av adelns tvåledade skrytnamn. Ni vet, heter noblessen Bongenhielm, Bäfverfeldt och Adlerstråhle bär den rövslickande bourgeoisien pinsamma låtsasnamn som Skoglund och Lundskog.

Vägra byta namn! Vi bondsonsöner måste vara stolta över vårt ursprung!

Hur skulle det för resten se ut om holländarna skulle sluta heta van der Vaart, irländarna O'Dougherty och skottarna McBannatyne? Fattigt och trist.

torsdag 10 december 2009

Kristiania

I detta nu sitter Obama och väntar på att få ta emot sitt sällsamt lättvunna nobelpris. Hade jag varit i hans kläder hade jag tvångsmässigt tänkt på Kurtans replik från "The Thing": "Those fucking Swedes."

tisdag 8 december 2009

Gör om, gör rätt!

Hängbröst heter ju mastoptos på läkarspråk. Då blir man besviken när man får reda på att hängande ögonlock bara heter ptos. Visserligen är ansatsen med sitt klusilkluster inbjudande, men som helhet blir det rumphugget och trist.

Sakral byggnation

Jag har inte mycket till övers för religiösa byggnader, och såge helst att inga nya sådana byggdes över huvud taget. Men muselmanerna är varken mer eller mindre missledda och lögnaktiga än de kristna, så låt dem bygga sina schabrak, de också. Att som schweizarna gnälla om minareter är närmast parodiskt. Gränsen går dock vid böneutrop! Någon fördel ska man väl ha av hemmaplan.

söndag 6 december 2009

Furir Stofil

Dagens ungdom är totalt okunnig. Vi som med intresse följde professorerna Drøvels och Balthazars förehavanden fick ett öppet intellekt och ett fruktbart vetenskapsintresse. De som kom efter oss är förstörda av Pokémon och duger inte till någonting.

De kan inte ens under hot böja de enklaste tyska hjälpverb.

Om de inte bor i Härjebotten är chansen obefintlig att de kan valla ett par skidor.

De klarar inte av att med förbundna ögon plocka ihop en AK 4 på under 15 sekunder.

Om man lyssnat klart på I Love it Loud och ber en av dessa spolingar att trava fram till LP-spelaren och hoppa över balladen direkt till Killer, kan det bara sluta i katastrof.

Hur blev det så här?

torsdag 3 december 2009

Non-rhotic, please!

Hur kommer det sig att hårdrockare som under hela sin uppväxt lyssnat på [aɪənmeɪdn]och [dipɜ:pl] samt tittat på [fɔ:ltitaʊəz] och [blækædə], trotsar den goda smaken genom att slänga in fula amerikanska r-ljud så fort de sjunger?

onsdag 2 december 2009

Glada nyheter


Det sägs att reklamradiokanalerna ska tystnadsstrejka under en timme i morgon. Kanske skulle de ta och hungerstrejka ett par månader också?